Hoppa till innehållet

Victor Hartman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Viktor Hartman)
Ej att förväxla med Viktor von Haartman.
Victor Hartman
Victor Hartman
Victor Hartman
FöddVictor Laurentius Hartman
30 december 1839
Stockholm
Död15 juni 1898 (58 år)
Stockholm
MakaEllen Hedlund
(1881–1891; skilda)
SläktingarVictor Sjöström (systerson)
Victor Hartman som Don Cesar de Bazano.

Victor Laurentius Hartman, född 30 december 1839 i Stockholm, död 15 juni 1898 i Stockholm, var en svensk skådespelare. Han var mellan 1881 och 1891 gift med skådespelaren Ellen Hedlund,[1][2] och var morbror till regissören Victor Sjöström.[3]

Hartman var 1852–1854 elev vid Kungliga teaterns balett, 1854–1856 vid Mindre teatern och 1856–1861 vid Kungliga teaterns dramatiska scen, där han hade Johan Jolin och Carl Gustaf Sundberg till lärare.[1][2] 1861 blev han anställd vid Kungliga teatern, och 1866 utnämndes han till premiäraktör.[2] Han var länge en av Dramatens mest använda skådespelare, och sägs ha haft sin största styrka i framställningen av glada, litet lättsinniga ungdomar med hjärtat på rätta stället,[4] men var även framstående i mer allvarliga karaktärsroller.[2]

Bland Hartmans första roller som väckte uppmärksamhet var trashanken Paddy i Richard Sheridan och Madinier i Fruarna Montambèche. Hans verkliga glansdagar inföll på 1870- och första halvan av 1880-talet, och hans första stora framgång var rollen som Carlo van der Not i Victorien Sardous Allt för fosterlandet.[1] Han spelade även roller som Henri i De onyttiga, titelrollerna i Don Cesar de Bazano, Volontären, Ferréol, Ambrosius, Gerald i Rolands dotter, de Nanjac i Falska juveler, Derblay i Herr Derblays giftermål, George i Hedern och penningen och Achille i Christiane.[2]

I slutet av mars 1885 drabbades Hartman av en stroke[5], som höll honom borta från teatern till oktober samma år. Efter denna sjukdom blev hans hälsa aldrig fullkomligt återställd, och han kunde hädanefter endast uppträda i mindre roller. Hans sista roll blev Marskalk Junot i Madame Sans-Gêne.[1]

Hartman tilldelades 1882 medaljen Litteris et Artibus. Han avled den 15 juni 1898, efter att några dagar dessförinnan drabbats av en hjärnblödning.[1]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1863 Gustav Adolf, Sveriges kronprins Siri Brahe och Johan Gyllenstierna
Gustav III
Kungliga Dramatiska Teatern[6]
Raoul Dufouré Så kallade Hedersmän
Théodore Barrière och Ernest Capendu
Kungliga Dramatiska Teatern[7]
Ludvig Rosa och Rosita
Clara Andersen
Kungliga Dramatiska Teatern[7]
Ottavio, Argantes son Scapins skälmstycken
Molière
Kungliga Dramatiska Teatern
1868 Karl Bernhard Klinckowström Lejonet vaknar
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[8]
1871 Beppo, tjänare Carinas ljus
Edvard Bäckström
Kungliga Dramatiska Teatern[9]
1875 George Hedern och penningen
François Pousard
Kungliga Dramatiska Teatern[10]
1876 Vicomte Adhemar de Valtravers Lejon och rävar
Émile Augier
Kungliga Dramatiska Teatern[11]
Löjtnant Fredrik Riddersporre Också en förlovning
Johan Grönstedt
Kungliga Dramatiska Teatern[12]
Greve Gontran de Ventrey För välgörande ändamål
Eugène Verconsin
Kungliga Dramatiska Teatern[13]
Hector Klädeshandlaren och hans måg
Émile Augier och Jules Sandeau
Kungliga Dramatiska Teatern[14]
Gerald Rolands dotter
Henri de Bornier
Kungliga Dramatiska Teatern[15]
Octavio Murelli Svart i röd
Oscar Wijkander
Kungliga Dramatiska Teatern[16]
1889 En för bägge och bägge för en
Emma Gad
Dramatiska Teatern[17]
1890 Peter Ivanovitsch Dobtschinski Revisorn (Ревизо́р, Revizór)
Nikolaj Gogol
Dramatiska Teatern[18]
1892 Klas af Leijonstam, friherre Kära släkten (Den kjære Familie)
Gustav Esmann
Dramatiska Teatern[19]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1885 Ambrosius
Chr. K.F. Molbech Kungliga Dramatiska Teatern[20]
  1. ^ [a b c d e] Svanberg, Johannes (1917-1918). Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910: personalhistoriska anteckningar (band 1). Stockholm: Nordisk familjebok. sid. 170. Libris 10636821. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=2&action=visaPost&text=true&start=1640&mediaId=11974. Läst 18 mars 2011 
  2. ^ [a b c d e] Hartman, Viktor i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  3. ^ Victor SjöströmSvensk Filmdatabas
  4. ^ Hartman, Viktor i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  5. ^ Varia - illustrerad månadsskrift 1898, s. 457.
  6. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 12 september 1963. https://tidningar.kb.se/4112678/1863-09-12/edition/0/part/1/page/1. Läst 30 november 2021. 
  7. ^ [a b] ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 19 september 1863. https://tidningar.kb.se/4112678/1863-09-19/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 december 2021. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 30 november 1868. http://tidningar.kb.se/4112678/1868-11-30/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 september 2016. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-24/1928/3. Läst 6 augusti 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 november 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-11-06/3306/3. Läst 31 juli 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-13/3361/3. Läst 9 augusti 2015. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-16/3390/3. Läst 10 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-14/3413/2. Läst 11 augusti 2015. 
  14. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 mars 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-03-20/3418/2. Läst 15 augusti 2015. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-31/3476/3. Läst 14 augusti 2015. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-08/3612/3. Läst 17 augusti 2015. 
  17. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik: K. Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 april 1890. https://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-24/7700/2. Läst 18 maj 2024. 
  19. ^ ”Dramatiska Teatern”. Socialdemokraten: s. 3. 16 september 1892. https://tidningar.kb.se/08chnp69xj5lv6k7/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024. 
  20. ^ ”Teater och musik: Dramatiska teatern. Ambrosius”. Stockholms Dagblad: s. 2. 26 oktober 1885. https://tidningar.kb.se/r93jdpf31g2xqmc/part/1/page/5. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]