Carl Gustaf Sundberg
Carl Gustaf Sundberg | |
Carl Gustaf Sundberg, 1865 | |
Född | Carl Gustaf Sundberg 22 november 1817 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 9 januari 1898 (80 år) Stockholm, Sverige |
Maka | Johanna Sundberg |
Barn | Johanna Carolina Sundberg (1852–1903) Jakob Gustaf Harald Sundberg (1854–1940) |
Carl Gustaf Sundberg, född den 22 november 1817 i Stockholm, död där den 9 januari 1898, var en svensk skådespelare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sundberg blev 1827 elev vid Kungliga Dramatiska Teatern, där han debuterade 1828 och anställdes 1839. Han fick länge spela älskarroller. Han blev premiäraktör 1846 och tog avsked 1887.
Bland Sundbergs roller fanns Max Piccolomini i Wallensteins död, titelrollerna i Sullivan och Pariserpojken, Blount i Penningen, Robin i Hin ondes memoarer, Cesar Poligny i Den gifte mannen i staden och på landet samt Armand i Volontären, Champrosé i Richard Sheridan, kammarherre Brattsberg i De ungas förbund, markis d’Aube-rive i Giboyers son och Moderna vinglare, grefve d’Ars i Det besegrade lejonet, René i Kung Renés dotter och konung Albrekt i Stolts Elisif.
Sundberg var 1857–1859 lärare i deklamation för teaterns elever, 1863–1868 förste regissör vid Kungliga Dramatiska Teatern och 1868–1871 intendent vid Stora teatern, biträdande förste regissör vid Dramatiska teatern 1876–1877 och översatte även några pjäser från franskan.
Han gifte sig den 6 maj 1851 med dansaren Johanna Sundberg med vilken han fick barnen Johanna Carolina Sundberg och Jakob Gustaf Harald Sundberg.[1]
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]År | Roll | Produktion | Teater |
---|---|---|---|
1842 | Gudsonen | Vår unga gudmor Eugène Scribe, Lockroy och Jules Chabot de Bouin |
Kungliga Dramatiska Teatern[2] |
Oscar | Kotteriet Eugène Scribe |
Kirsteinska huset[3] | |
1863 | Erik Turesson Bielke | Siri Brahe och Johan Gyllenstierna Gustav III |
Kungliga Dramatiska Teatern[4] |
1876 | Greve de Prevenquière | Lejon och rävar Émile Augier |
Kungliga Dramatiska Teatern[5] |
Greve Nils Ahlefelt-Kamph | Också en förlovning Johan Grönstedt |
Kungliga Dramatiska Teatern[6] | |
Hertig Nayme | Rolands dotter Henri de Bornier |
Kungliga Dramatiska Teatern[7] |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sundberg, Karl Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Husförhörslängd, Hovförsamlingen (AB, A) AIIa:4 (1863-1870) Bild 60 / sid 54
- ^ ”Mamsell Högqvists recett”. Aftonbladet: s. 2. 6 maj 1842. http://tidningar.kb.se/4112678/1842-05-06/edition/0/part/1/page/2. Läst 3 december 2016.
- ^ ”Tidningsnotis”. Aftonbladet: s. 2. 2 juni 1842. http://tidningar.kb.se/4112678/1842-06-02/edition/0/part/1/page/2. Läst 3 december 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 12 september 1963. https://tidningar.kb.se/4112678/1863-09-12/edition/0/part/1/page/1. Läst 30 november 2021.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 januari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-01-13/3361/3. Läst 9 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 februari 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-02-16/3390/3. Läst 10 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-31/3476/3. Läst 14 augusti 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Sundberg, Carl Gustaf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Carl Gustaf Sundberg i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
- Fredrik August Dahlgren: Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. Theatrarnes personal 1773-1863. Med flera anteckningar. Stockholm (1866)
- Wikimedia Commons har media som rör Carl Gustaf Sundberg.