Vera Frisén
| Vera Frisén | |
| Född | 28 juli 1910[1] Umeå stadsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 6 juni 1990[2][1] (79 år) Engelbrekts församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Pernbys målarskola  |
| Sysselsättning | Målare |
| Släktingar | Gustav Frisén (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Vera Elisabeth Frisén-Stroh, född 28 juli 1910 i Umeå, Västerbottens län, död den 6 juni 1990 i Stockholm, var en svensk konstnär.
Vera Frisén utbildade sig på Otte Skölds målarskola 1928–1931. Hon fick tbc sommaren 1929 och blev inlagd på Sävsjö sanatorium våren 1930. Efter att ha tillfrisknat återvände hon till konstskolan hösten 1931, men var även fortsättningsvis under 1930-talet i perioder sjuk och inlagd på sanatorier i Sävsjö och i Hällnäs i Västerbotten. Hon vistades i Danmark under några perioder och tillbringade 1938–39 ett halvår i Cagnes i södra Frankrike och i norra Italien, innan hon vid krigsutbrottet återvände till Umeå.[3]
Hon deltog i grupputställningar i Västerbottens konstförenings regi i sin hemstad Umeå och hon medverkade i internationella samlingsutställningar, bland annat en dansk-isländsk-svensk i Århus och Göteborg samt med Ung svensk konst i Danmark och Norge. Tillsammans med Curt Clemens, Lennart Gram, Kurt Carendi och Tage Hedqvist debuterade hon i en utställning på Svensk-franska konstgalleriet 1938 där hon uppmärksammades för sina utsökta blyertsteckningar. Hon hade sin första separatutställning först i april 1941 på Galleri Färg och Form i Stockholm.[4] Hon fick positiv kritik på denna utställning, bland annat av Gustaf Näsström i Stockholms Tidningen, men hon framträdde senare endast vid få utställningar och på en andra separatutställning – också på Galleri Färg och Form – först året före sin död.[4]
Hon målade främst porträtt samt landskapsmålningar med motiv från Västerbotten, bland annat från Kolksele i Vännäs kommun där hon ofta tillbringade vårarna för att måla.[5]
Frisén-Stroh är representerad vid Moderna museet[6], Västerbottens museum i Umeå, Borås konstmuseum samt i några större privata samlingar. En större brevsamling har donerats till Forskningsarkivet vid Umeå universitetsbibliotek.
Vera Frisén var näst äldsta barn till disponenten vid Umeå Bryggerier Gottfrid Frisén och Jenny Andersson, i en syskonskara på sex barn. Bland syskonen märks Gustav Frisén. Hon var sedan 1942 gift med Olof Stroh (1918–89), sedermera generalsekreterare i Svenska Röda Korset. Paret hade inga barn.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Felicia Tolentino: Vera Frisén Porträtt av ett landskap – Vera Friséns gestaltning av naturen i Västerbotten, Institutionen för Kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, Umeå 2008, ISBN 978-91-7264-568-4 (doktorsavhandling)
- Om Vera Friséns arkiv, Arkiv och specialsamlingar vid Umeå universitet, läst 2012-01-21
- Svenskt konstnärslexikon del II sid 248, Allhems Förlag, Malmö.
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 499, ISBN 91-87504-00-6
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 21 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Göran Larsson (31 mars 2009). ”Handskrift 139. Konstnären Vera Friséns arkiv (1910‐1990)”. Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 3 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180103011725/http://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/139/forth139.pdf. Läst 2 januari 2018.
- ^ [a b] ”Frisén, Vera (1910 – 1990)”. Riksarkivet. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402145751/http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettLimits=qLer1g%3A0&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution%24Forskningsarkivet+vid+Ume%C3%A5+universitet%3A&page=2&postid=Arkis+FD79EBD3-0F7C-4921-A674-68756ED3E13D&s=TARKIS08_Siv. Läst 28 februari 2015.
- ^ Gunnar Balgård: PS till Vera Frisén i Västerbotten-Kuriren 1 oktober 2008, läst 2012-01-21[död länk]
- ^ Moderna museet
|