Moderna Museet
- För andra betydelser, se Moderna museet (olika betydelser).
 |
Det har föreslagits att den här artikeln ska delas upp i artiklar vid namn Moderna Museet (myndighet) och Moderna Museet (om relevant via en förgreningssida). (2024-09)
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Se kategorier med liknande problem. |
| Moderna Museet | |
 | |
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Ledning | Enrådighetsmyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-5091 |
| Överintendent | Gitte Ørskou |
| Instruktion | SFS 2007:1177 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.modernamuseet.se |
Moderna Museet är ett museum för svensk, nordisk och internationell modern och samtida konst i Stockholm och i Malmö. I samlingarna finns nutida måleri, skulptur, fotografi och konstfilm från 1900 och framåt, och vad gäller fotografier även från omkring 1840.
Museets verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Moderna Museet ligger på Skeppsholmen i Stockholm. Sedan 2009 har museet också en filial i Malmö.
Museet är en statlig förvaltningsmyndighet under Kulturdepartementet, och har enligt sin instruktion till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonsten i alla dess former. Moderna Museet ska främja internationella kontakter genom samarbete med institutioner utanför Sverige i form av turnerande utställningar, och ska även svara för det svenska deltagandet vid internationella konstbiennaler.[1] Moderna museet är även ett centralmuseum, med nationellt ansvar inom sitt område.
Moderna Museet arrangerar i både Stockholm och Malmö flera större utställningar varje år, en mängd medelstora och mindre utställningar. Museet i Stockholm hade år 2012 omkring 500 000 besökare och museet i Malmö över 100 000 besökare.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Moderna Museet invigdes i Exercishuset på Skeppsholmen, den 9 maj 1958. Överintendenten för Nationalmuseum, Otte Sköld påminde i sitt invigningstal om att redan 1908 hade problemet om den dagsaktuella konstens lokalfråga i Nationalmuseum tagits upp på allvar och tanken framförts på en nybyggnad för dessa samlingar. Otte Sköld fick strax före sin bortgång själv se museet förverkligat och hans engagemang för att skapa det nya museet hade varit avgörande. Tillsammans med bland annat Moderna Museets Vänner, som bildats 1953, gav han Nationalmuseums samling av 1900-talskonst ett eget hem. Moderna Museets första utställning var om Pablo Picasso 1956 då Bo Wennberg var museets förste intendent. Museets drivande överintendenter Pontus Hultén och Olle Granath kom med sina kontakter och initiativ att fullfölja dessa intentioner under följande årtionden.[4]
I Peter Celsings planer för Kulturhuset vid Sergels torg ingick Moderna Museet som hyresgäst. I februari 1970 lämnade dock Moderna Museet projektet och prioriterade istället utbyggda lokaler på Skeppsholmen.[5] Åren 1971–1973 inrättades en filial i Kasern III, sedan 1995 lokal för Kungliga Konsthögskolan.[5]
Åren 1974–1975 fördubblades lokalytan genom en utbyggad ritad av Per-Olof Olsson.
Under sent 1980-tal väcktes tankarna kring en rejäl expansion och i maj 1990 utlystes arkitekttävlingen för en ny- och ombyggnad. Moderna Museet skulle flytta in i de nybyggda lokalerna medan Exercishuset skulle tas över av Arkitekturmuseet.[5]
I Rafael Moneos vinnande förslag skulle tillbyggnaden från 1975 rivas och ersättas av en betydligt större husvolym som sträckte sig i nordvästlig riktning längs med Tyghuset/Östasiatiska museet.[5]
Konstkuppen på Moderna Museet
[redigera | redigera wikitext]Den 8 november 1993 skedde ett inbrott genom taket på Moderna Museet, en så kallad rififikupp. Två målningar och en skulptur av Pablo Picasso samt två tavlor av konstnären Georges Braque stals, till ett värde av nästan 500 miljoner kronor.[6]
På sensommaren 1994 greps tre personer i Bryssel när de försökte sälja ett av de stulna verken, Picasso-målningen ”Kvinna med svarta ögon”, värderad till 48 miljoner kronor. Vid slutet av januari 1995 avslöjades att ytterligare tre av de stulna konstverken kommit till rätta. Det var Picassos ”Källan”, Braques, ”slottet”, samt en skulptur av Picasso. Ett konstverket saknas fortfarande, ”Den vita duken” även kallad ”Stilleben”, målad av Braque 1928.[7]
Byggnaden
[redigera | redigera wikitext]År 1994 flyttade Moderna sin verksamhet till Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan medan en ny byggnad uppfördes på Skeppsholmen. Den nya byggnaden ritades av den spanske arkitekten Rafael Moneo och invigdes 1998. På grund av mögelskador var museet en tid utlokaliserat till Klarabergsviadukten 61. Den 14 februari 2004 återinvigdes museet.
-
Taklanternin utifrån. -
Taklanternin inifrån. -
Entréhallen. -
Trapphus med nödutgång. -
Museishop.
Samlingarna
[redigera | redigera wikitext]2020 deponerades digitala kopior av samlingarna på Arctic World Archive.
-
-
"Den döende dandyn" av Nils von Dardel. -
Marie-Louise Ekmans retrospektiv 2017.
.jpg)
Skulpturpark
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel:Skulpturparken vid Moderna museet
Utanför museet finns en skulpturpark med verk bland annat av Alexander Calder och Niki de Saint Phalle.
-
"Paradiset" av Niki de Saint Phalle (utomhus). -
"De fyra elementen" av Alexander Calder (utomhus).
_at_Moderna_Museet_in_Stockholm.jpg)
Chefer
[redigera | redigera wikitext]
- Otte Sköld 1958 (tillika chef för Nationalmuseum)
- Bo Wennberg 1959–1960
- Pontus Hultén 1960–1973
- Philip von Schantz 1973–1977
- Karin Lindegren 1977–1979
- Olle Granath 1980–1989
- Björn Springfeldt 1989–1995
- David Elliott 1996–2001
- Lars Nittve 2001–2010
- Daniel Birnbaum november 2010–2018
- Ann-Sofi Noring (tillförordnad) 2018–2019
- Gitte Ørskou september 2019–[8]
Moderna museet Malmö
[redigera | redigera wikitext]
I december 2009 öppnade Moderna museet en filial i Malmö i tidigare Rooseums lokaler.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Tellgren Anna, Sundberg Martin, Rosell Johan, red (2008). Historieboken: om Moderna museet 1958 - 2008 (1. utg.). Stockholm: Moderna museet. Libris 11209826. ISBN 978-91-7100-805-3
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”1 § förordningen (2007:1177) med instruktion för Moderna museet.”. Arkiverad från originalet den 1 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080501013053/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071177.HTM. Läst 2 juli 2008.
- ^ Moderna museet (2012-11-26). ”Besöksrekord för Moderna Museet Malmö”. Pressmeddelande. Läst 2013-03-27. Arkiverad från originalet den 2013-01-22.
- ^ ”Kronologi utställningar och händelser”. Moderna Museet i Stockholm. https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/samlingen/historia/kronologi/. Läst 6 januari 2022.
- ^ från museets webbplats Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] Historieboken : [om Moderna museet 1958-2008 (1. utg). Moderna museet. 2008. sid. 79ff. ISBN 978-91-7100-805-3. OCLC 286449043. https://www.worldcat.org/oclc/286449043. Läst 6 januari 2022
- ^ ”Spektakulära konstkupper i historien”. SVT Nyheter. 20 maj 2010. https://www.svt.se/kultur/spektakulara-konstkupper-i-historien. Läst 6 juli 2020.
- ^ ”Största konstkuppen är fortfarande olöst”. Dagens industri. 5 november 2013. https://www.di.se/artiklar/2013/11/5/storsta-konstkuppen-ar-fortfarande-olost/. Läst 6 juli 2020.
- ^ ”Gitte Ørskou ny överintendent och chef för Moderna Museet”. Pressmeddelande. regeringen.se. 13 juni 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/gitte-orskou-ny-overintendent-och-chef-for-moderna-museet/. Läst 13 juni 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Moderna Museet.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|