Vai (språk)
Vai | |
Region | Africa |
---|---|
Språkfamilj | Niger–Kongo
|
Språkkoder | |
ISO 639‐2 | vai |
ISO 639‐3 | vai |
Vai, även kallat vy eller gallinas, är ett mandespråk som talas av folkgruppen vai, varav ungefär 104 000 bor i Liberia och cirka 15 500 bor i Sierra Leone.[1]
Vai är ett av få afrikanska språk att ha ett skriftsystem som inte är baserat på det latinska eller arabiska alfabetet. Det är en stavelseskrift som skapades av Momolu Duwalu Bukele omkring 1833. Skriftsystemets förekomst rapporterades oberoende av varandra 1834 av amerikanska missionärer i Missionary Herald och den tyske missionären Sigismund Wilhelm Kölle.[2]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vai är ett tonspråk och har 12 vokaler och 31 konsonanter, som anges nedan.
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Orala vokaler | Nasala vokaler | |||
---|---|---|---|---|
Främre | Bakre | Främre | Bakre | |
Stängd | i i | u u | ĩ ĩ | ũ ũ |
Stängd
mellanvokal |
e e | o o | ɛ̃ ɛ̃ | ɔ̃ ɔ̃ |
Öppen
mellanvokal |
ɛ ɛ | ɔ ɔ | ||
Öppen | a a | ã ã |
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Labial | Alveolär | Post. / palatal | Velar | Labial / velar | Glottal | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||||||
Stopp / Affrikata |
p |
b mb |
t |
d nd |
c |
ɟ ɲɟ |
k |
g ŋɡ |
k͡p | ŋ͡mɡ͡b |
||
implosiva | ɓ | l ~ ɗ | ɡ͡ɓ | |||||||||
frikativor | f | v | s | z | (ʃ) | h | ||||||
approximant (Lateral) |
j | w | ||||||||||
l ~ ɗ | ||||||||||||
Drill | (r) |
[r] och [ʃ] förekommer endast i lånord.
Skriftsystem
[redigera | redigera wikitext]Vai har ett syllabiskt skriftsystem som skrivs från vänster till höger. Varje ljudtecken representerar antingen en vokal eller ett konsonantljud följt av en vokal, undantaget ŋ. Sedan april 2008 finns vai i Unicode-standarden i och med lanseringen av version 5.1.[3]
e | i | a | o | u | ɔ | ɛ | - | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
- | ꔀ | ꔤ | ꕉ | ꕱ | ꖕ | ꖺ | ꗡ | |
‑̃ | ꔁ | ꔥ | ꕊ | ꕲ | ꖖ | ꖻ | ꗢ | |
ŋ | ꘋ | |||||||
ŋ‑̃ | ꕋ | ꖼ | ꗣ | |||||
h‑ | ꔂ | ꔦ | ꕌ | ꕳ | ꖗ | ꖽ | ꗤ | |
h‑̃ | ꔧ | ꕍ | ꖘ | ꖾ | ꗥ | |||
w‑ | ꔃ | ꔨ | ꕎ | ꕴ | ꖙ | ꖿ | ꗦ | |
w‑̃ | ꔄ | ꔩ | ꕏ | ꕵ | ꖚ | ꗀ | ꗧ | |
p‑ | ꔅ | ꔪ | ꕐ | ꕶ | ꖛ | ꗁ | ꗨ | |
b‑ | ꔆ | ꔫ | ꕑ | ꕷ | ꖜ | ꗂ | ꗩ | |
ɓ‑ | ꔇ | ꔬ | ꕒ | ꕸ | ꖝ | ꗃ | ꗪ | |
mɓ‑ | ꔈ | ꔭ | ꕓ | ꕹ | ꖞ | ꗄ | ꗫ | |
kp‑ | ꔉ | ꔮ | ꕔ | ꕺ | ꖟ | ꗅ | ꗬ | |
kp‑̃ | ꕕ | ꗭ | ||||||
mgb‑ | ꔊ | ꔯ | ꕖ | ꕻ | ꖠ | ꗆ | ꗮ | |
gb‑ | ꔋ | ꔰ | ꕗ | ꕼ | ꖡ | ꗇ | ꗯ | |
gb‑̃ | ꗈ | ꗰ | ||||||
f‑ | ꔌ | ꔱ | ꕘ | ꕽ | ꖢ | ꗉ | ꗱ | |
v‑ | ꔍ | ꔲ | ꕙ | ꕾ | ꖣ | ꗊ | ꗲ | |
t‑ | ꔎ | ꔳ | ꕚ | ꕿ | ꖤ | ꗋ | ꗳ | |
θ‑ | ꔏ | ꔴ | ꕛ | ꖀ | ꖥ | ꗌ | ꗴ | |
d‑ | ꔐ | ꔵ | ꕜ | ꖁ | ꖦ | ꗍ | ꗵ | |
ð‑ | ꔑ | ꔶ | ꕝ | ꖂ | ꖧ | ꗎ | ꗶ | |
l‑ | ꔒ | ꔷ | ꕞ | ꖃ | ꖨ | ꗏ | ꗷ | |
r‑ | ꔓ | ꔸ | ꕟ | ꖄ | ꖩ | ꗐ | ꗸ | |
ɗ‑ | ꔔ | ꔹ | ꕠ | ꖅ | ꖪ | ꗑ | ꗹ | |
nɗ‑ | ꔕ | ꔺ | ꕡ | ꖆ | ꖫ | ꗒ | ꗺ | |
s‑ | ꔖ | ꔻ | ꕢ | ꖇ | ꖬ | ꗓ | ꗻ | |
ʃ‑ | ꔗ | ꔼ | ꕣ | ꖈ | ꖭ | ꗔ | ꗼ | |
z‑ | ꔘ | ꔽ | ꕤ | ꖉ | ꖮ | ꗕ | ꗽ | |
ʒ‑ | ꔙ | ꔾ | ꕥ | ꖊ | ꖯ | ꗖ | ꗾ | |
tʃ‑ | ꔚ | ꔿ | ꕦ | ꖋ | ꖰ | ꗗ | ꗿ | |
dʒ‑ | ꔛ | ꕀ | ꕧ | ꖌ | ꖱ | ꗘ | ꘀ | |
ndʒ‑ | ꔜ | ꕁ | ꕨ | ꖍ | ꖲ | ꗙ | ꘁ | |
j‑ | ꔝ | ꕂ | ꕩ | ꖎ | ꖳ | ꗚ | ꘂ | |
k‑ | ꔞ | ꕃ | ꕪ | ꖏ | ꖴ | ꗛ | ꘃ | |
k‑̃ | ꕫ | |||||||
ŋg‑ | ꔟ | ꕄ | ꕬ | ꖐ | ꖵ | ꗜ | ꘄ | |
ŋg‑̃ | ꘅ | |||||||
g‑ | ꔠ | ꕅ | ꕭ | ꖑ | ꖶ | ꗝ | ꘆ | |
g‑̃ | ꘇ | |||||||
m‑ | ꔡ | ꕆ | ꕮ | ꖒ | ꖷ | ꗞ | ꘈ | |
n‑ | ꔢ | ꕇ | ꕯ | ꖓ | ꖸ | ꗟ | ꘉ | |
ɲ‑ | ꔣ | ꕈ | ꕰ | ꖔ | ꖹ | ꗠ | ꘊ | |
e | i | a | o | u | ɔ | ɛ |
Tecken | Funktion |
---|---|
꘍ | komma (,) |
꘎ | punkt (.) |
꘎꘎ | utrop (upprepad punkt, !) |
꘏ | frågetecken (?) |
ꘌ | vokalförlängning (liknande accent) |
Vaiskrift | ꘋ ꖴꘋ ꕙꔤ ꖨꖕꕴꕱ ꗉꕎ ꔒꘋ ꔒꘋ꘎ |
---|---|
Uttal | ŋ kuŋ vai-luu'óo fɔ́'a leŋ-leŋ |
Översättning | Min förmåga att tala vai är väldigt liten. |
Anpassad översättning | Jag kan prata en smula vai. |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ethnologue report for Vai
- ^ Koelle, Sigismund Wilhelm (1854). Outlines of a grammar of the Vei language, together with a Vei-English vocabulary. And an account of the discovery and nature of the Vei mode of syllabic writing.. London Church Missionary House. https://archive.org/details/outlinesofgramma00koeluoft/page/n4/mode/2up
- ^ ”Unicode 5.1.0”. Unicode Consortium. https://www.unicode.org/versions/Unicode5.1.0/. Läst 28 januari 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Omniglot-artikel om vaiskrift
- Smithsonians utställning om Vai och andra afrikanska skriftsystem
- FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna skriven på vai
|