Hoppa till innehållet

Våsbo fäbodar

Våsbo fäbodar
Kulturreservat
Land Sverige Sverige
Inrättat 2008

Våsbo fäbodar är ett kulturreservat i Ovanåkers kommun strax norr om sjön Våsen och ungefär en mil norr om såväl Edsbyn som fäbodvallens hemby Roteberg.[1] Fäbodvallen är bevarad i stort sett i samma skick som vid mitten av 1800-talet.[2] Bönderna från Roteberg tog sina djur på sommarbete dit under åtminstone 270 år.[3]

Fyra av de sju fäbodvallarna fick 9 juni 2008 bilda Gävleborgs läns andra kulturreservat. Syftet med bildandet är att fortsätta att bevara det redan välbevarade området som representanter för bruket av fäbodvallar i Hälsingland under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ambitionen var även att göra området tillgängligt bland annat för forskare och som besöksmål.[2][4]

Det var under 1400- och 1500-talen brukligt att i Hälsingland bilda ortsnamn genom att slå samman namnet på en sjö med efterledet -bo(da).[5] Områdets äldsta byggnad är dendrokronologiskt daterad till 1549–1554. Det var dock vanligt förekommande att liggtimrade byggnader flyttades, varför det inte säkert går att spåra fäbodvallens historia så långt bak i tiden. Flera av områdets byggnader är istället daterade till ett spann från 1790-talet till 1880-talet.[6] Fäbodvallen finns dock med redan på en gränsbestämningskarta från 1742 och hembyn Roteberg är med sina 13 bönder upptagen i Hälsinglands äldsta skattelängd från 1542. I skattelängden står inte uttryckligen att det fanns fäbodar, men de nämner "skogedelar" vilket ibland kunde inkludera fäbodvallar.[7] I samband med en arkeologisk utgrävning 2014 daterades en husgrund på vallen till första halvan eller mitten av 1700-talet.[8]

I samband med laga skifte under 1850-talet fanns alla sju vallar etablerade. Efter att skiftet jämkat åkrar, ängar och skogsmark började man använda stugorna också som vinterbostäder i samband med skogshuggning. Ända fram till 1960-talet väntade man till efter att hö och säd skördats innan djuren släpptes innanför hägnet för att beta klart. Därefter har djuren fått beta inhägnade hela sommaren. I samband med reservatets bildande 2008 hade ägogränserna varit oförändrade sedan laga skiftet.[9]

Fäbodarna i Våsbo ligger uppradade i nord-sydlig riktning strax norr om Våsensjöarna[10] i en sluttning ned mot en bäck och uppdikad myrmark. Till var och en av reservatets fyra vallar hör minst ett tiotal byggnader.[4] I samband med kulturreservatets inrättande hade driften av vallarna övergått till enbart vallodling och bete. Slåttern sköttes fortfarande för hand. Ägorna inhägnas av flera tusen kilometer gärdesgård.[a][11]

Tidigare när man bedrev skogsbete var skogsfågel vanligt kring området, men förekomsten har minskat kraftigt.[11] Fortfarande präglas floran i området av växter och lavar som blivit vanliga som ett resultat av fäbodbrukets rytm och skogsbetet, vilket också påverkar vilka insekter och smådjur som trivs.[12] Bland växterna som återfinns kan nämnas slåtterblomma, ormrot och stagg.[13] Både skogsmarker, gärdesgårdar och trähus blir hem för lavar som knappnålslav, rostknappnålslav, sotlav, brun flarnlav och gul ljuslav.[14]

  1. ^ Dialektalt kallade snehagar.[11]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]