Forsa socken
| Forsa socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Kommun | Hudiksvalls kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 260 kvadratkilometer |
| Upphov till | Forsa landskommun Forsa församling |
| Motsvarar | Forsa distrikt, Hälsingland |
| Tingslag | Norra Hälsinglands domsagas tingslag (–) Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag (–) Forsa tingslag (–) |
| Karta | |
  Forsa sockens läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinater | 61°44′02″N 16°56′21″Ö / 61.73388889°N 16.93916667°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2402 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Forsa distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Forsa socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Forsa distrikt.
Socknens area är 260,43 kvadratkilometer, varav 229,16 land.[1] År 2000 fanns här 4 228 invånare.[2] Tätorterna Näsviken och Sörforsa samt kyrkbyn Forsa med sockenkyrkan Forsa kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Forsa socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Forsa församling och för de borgerliga frågorna bildades Forsa landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun.[4] Fors landskommun utökades 1952 och uppgick 1971 i Hudiksvalls kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Forsa-Högs församling.[5]
1 januari 2016 inrättades distriktet Forsa, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Forsa kompani.[6]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Forsa socken ligger väster om Hudiksvall kring Delångersån och Södra Dellens sydöstra vik. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och sjöarna omgivna av kuperad skogsbygd.[7][8][1]
Byar
[redigera | redigera wikitext]Utivattna är ett samlingsnamn för byarna kring Storsjön och inkluderar bland annat Rödmyra, Lumnäs och Ölsund. De boende kallas för Utivattningar. År 1986 byggdes den första tennisbanan i området.
Fäbodvallar
[redigera | redigera wikitext]- Alsjövallen
- Blacksåsvallen
- Klångstavallen
- Käxbovallen
- Rolfstavallen
- Snättvallen
- Vallavallen
- Trogstavallen
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]- Borgarberget
- Forsa forngård
- Blacksåsberget och fäbodvall
- Forsa kyrka
- Ystegårn i Hillsta
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern cirka 25 gravfält och gravhögar samt två fornborgar, Borgarberget och Rövarklitt. Inom socknen finns vidare drygt 30 så kallade husgrundsterrasser. Dessa är från äldre järnåldern och ligger bland annat i anslutning till gravarna vid exempelvis Trogsta. Ytterligare hundratalet gravar är kände från äldre tid, men har numera borttagits. Forsa socken är en av Norrlands rikaste järnåldersbygder.[7][8][9][10]
Historiskt delas Hälsingland in i olika folkland, en av dem var Sunded med centralorten Hög. Redan under 1100-talet torde Forsa ha tagit över rollen som centralort i Sunded i stället för Hög. Den järnring med inristade runor som kallas Forsaringen torde ha överflyttats från Hög till Forsa någon gång under 1100-talet. Ringens inskription visar på likhet med norska bestämmelser från samma period men saknar motsvarighet i de svenska landskapslagarna. Ringen tillkom på 800-talet e.Kr., och är den äldsta bevarade rättsuppteckningen i Norden. Även de i inskriptionerna omnämnda byarna Tåsta och Hjortsta talar för att ringen flyttats från Hög till Forsa då båda dessa låg i Högs socken.
Forsa var från början ett utpräglat bondesamhälle. I och med industrialismens intåg och järnvägens tillkomst, förändrades samhället märkbart. Forsa ångsåg började att byggas 1857 och fick stor betydelse för traktens utveckling. Under slutet av 1800-talet blev Forsså bruk i närheten av järnvägsstationen Näsviken en betydande arbetsgivare för befolkningen. Produktionen bestod i förädling av trämassa till papp. Vid Lundströmmen grundas Helsinglands Linspinneri Aktiebolag, vilket ledde till ytterligare arbetstillfällen. Spinneriet bytte 1907 namn till Holma Helsinglands Linspinneri & Väfveri AB på grund av en sammanslagning med väveriet Holma i Västergötland. Forsså bruk lades ned 1983 men på området finns fortfarande företagande, dock av annat slag, till exempel ett väveri. I Lund bedrivs fortfarande industriell verksamhet kopplat till lin om än i liten skala.
År 1927 hade Forsa socken 4 706 invånare på en yta av 260,43 km². Samma år hade socknen 3258 hektar åker och 18195 hektar skogs- och hagmark.[11]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1312 Forsum) kommer troligen från en tidigare by. Namnet innehåller fors från forsarna i Rolfstaån vid kyrkan.[12][8]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Forsa socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 364 | |||
| 1760 | 1 387 | |||
| 1769 | 1 515 | |||
| 1780 | 1 516 | |||
| 1790 | 1 571 | |||
| 1800 | 1 725 | |||
| 1810 | 1 813 | |||
| 1820 | 1 945 | |||
| 1830 | 2 039 | |||
| 1840 | 2 138 | |||
| 1850 | 2 261 | |||
| 1860 | 2 493 | |||
| 1870 | 2 656 | |||
| 1880 | 3 294 | |||
| 1890 | 3 741 | |||
| 1900 | 3 840 | |||
| 1910 | 4 245 | |||
| 1920 | 4 568 | |||
| 1930 | 4 663 | |||
| 1940 | 4 403 | |||
| 1950 | 4 275 | |||
| 1960 | 4 114 | |||
| 1970 | 3 885 | |||
| 1980 | 4 056 | |||
| 1990 | 4 279 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Kända personer från bygden
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Forsamål
- Forsaringen
- Forsa folkhögskola
- Forsa forngård
- Forsa IF
- Forsa OK
- Forsa ångsåg
- Näsvikens IK
- Storbergsmasten
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Forsa socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88-89
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Forsa socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Forsa socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Forsa socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Nordisk familjebok
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Forsa socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Forsa socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Forsa hembygdsförening
| ||||||||||||||||||||||||||
