Skogs socken, Hälsingland
| Skogs socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Kommun | Söderhamns kommun |
| Bildad | 1324 |
| Area | 468 kvadratkilometer |
| Upphov till | Skogs landskommun Skogs församling |
| Motsvarar | Skogs distrikt, Hälsingland |
| Tingslag | Sydöstra Hälsinglands domsagas tingslag (–) Ala tingslag (–) Hanebo tingslag (–) |
| Karta | |
  Skogs socken, Hälsinglands läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinater | 61°09′54″N 16°49′18″Ö / 61.165°N 16.82166667°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2437 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Skogs distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Skogs socken i Hälsingland är sedan 1971 en del av Söderhamns och Ockelbo kommuner, från 2016 inom Skogs distrikt och Lingbo distrikt.
Socknens areal är 467,97 kvadratkilometer, varav 405,47 land.[1] År 1993 fanns här 1 851 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Skog med sockenkyrkan Skogs kyrka samt tätorten Lingbo med Lingbo kyrka ligger i denna socken.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Skogs socken bildades 1324 genom en utbrytning ur Hanebo socken under namnet Bergviks socken och fick sedan senast under tidigt 1500-tal sitt nuvarande namn.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skogs församling och för de borgerliga frågorna bildades Skogs landskommun. Ur församlingen utbröts 1917 Lingbo församling. 1971 uppgick landskommunen till Söderhamns kommun förutom Lingbodelen som övergick till Ockelbo kommun.[3]
1 januari 2016 inrättades distrikten Skog och Lingbo, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1917, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.[4][5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Skogs socken ligger vid kusten och kring sjön Bergviken och med Ödmorden i väster, där Storberget når 356 meter över havet. Socknen är en sjörik kuperad skogsbygd med odlingsbygd vid kusten och sjöarna.[6][1][2]
Socknen genomkorsas i öster av europaväg 4, riksväg 83 samt Ostkustbanan.
I socknen återfinns Tönnebro värdshus i sydost, Själstuga i öster samt invid kusten, Stråtjära, Sunnäs och Sunnäsbruk. I väster genomkorsas socknen av länsväg 272 samt av Norra stambanan. Här ligger orterna Holmsveden, Storsjön samt Härnebosjön.
Geografisk avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Socknen avgränsas i väster av Hanebo socken i Bollnäs kommun. I sydväst ligger Lingbo församling, numera i Ockelbo kommun. I söder gränsar församlingen mot Ockelbo socken samt Hamrånge socken, den senare i Gävle kommun.
I norr gränsar församlingen till Söderala socken samt till Ljusne socken.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Från stenåldern finns lösfynd och från bronsåldern ett tiotal gravrösen.[6][2][7][8] I Skogs kyrka påträffades 1912 1200-tals bonaden Skogbonaden.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1531 Skoxskirkä) kommer från kyrkan och syftar på Ödmården.[9][2]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Skogs socken, Hälsingland 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 821 | |||
| 1760 | 867 | |||
| 1769 | 981 | |||
| 1780 | 1 019 | |||
| 1790 | 1 180 | |||
| 1800 | 1 328 | |||
| 1810 | 1 470 | |||
| 1820 | 1 591 | |||
| 1830 | 1 797 | |||
| 1840 | 1 972 | |||
| 1850 | 2 356 | |||
| 1860 | 2 826 | |||
| 1870 | 2 853 | |||
| 1880 | 3 398 | |||
| 1890 | 3 646 | |||
| 1900 | 3 813 | |||
| 1910 | 3 794 | |||
| 1920 | 4 076 | |||
| 1930 | 3 901 | |||
| 1940 | 3 578 | |||
| 1950 | 3 178 | |||
| 1960 | 2 762 | |||
| 1970 | 2 111 | |||
| 1980 | 1 935 | |||
| 1990 | 1 796 | |||
| Anm: Tabellen inkluderar Lingbo. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Kända personer från bygden
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skog socken
- ^ [a b c d] Nationalencyklopedin
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Skog socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Norrlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skogs socken, Hälsingland
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skogs socken, Hälsingland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Gun (red); Minnesbok för Skogs socken - avskrift och sammanställning, Skogs hembygdsförening, Stråtjära, 2001, ISBN 91-631-1722-3, LIBRIS-id 8399302
- Ekberg, Göran & Eriksson, Niklas & Ulfhielm, Bo (1967-); Den maritima kulturmiljön kring Axmar bruk - arkeologisk utredning - Axmar bruk 1:1, Hamrånge socken, Gästrikland, Skogs socken, Hälsingland 2006, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2007, serie Rapport - Länsmuseet Gävleborg 2007:01, LIBRIS-id 10411014
- Hovanta, Elise; Tönnebro och Noran - arkeologisk utredning av väg E4 och trafikplats Noran i Skogs socken, Hälsingland, Knight förlag, Hedesunda, 2003 (cop), serie Arkeologi och kulturhistoria - 4, LIBRIS-id 9239543
- Humble, Nils C.; Socknen på Ödmorden - Anteckningar till Skogs sockens historia, Eget förlag, Stråtjära, 1944, LIBRIS-id 1401198
- Nylander, Lars (1978-); Lingbobreven - tio brev från tiden mellan 1427 och 1630 från ett hemman i Skogs socken, Hälsingland, Knight förlag, Hedesunda, 1999, ISBN 91-973608-0-5, serie Arkeologi och kulturhistoria - 1, LIBRIS-id 7800331
- Röing, Elsa; Ria och smedja på Lars-Ers i Tönnånger - antikvarisk kontroll vid upprustning - Tönnånger 2:26, Skogs socken, Söderhamns kommun, Hälsingland, 1999, Länsmuseet Gävleborg, Gävle, 2001, serie Rapport - Länsmuseet i Gävleborgs län - 2000:17, LIBRIS-id 3355243
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Skogs socken, Hälsingland. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Skogs socken, Hälsingland. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
| ||||||||||||||||||||||||||
