Hoppa till innehållet

Torbjörn Caspersson

Från Wikipedia
Torbjörn Caspersson
Född15 oktober 1910[1][2][3]
Motala församling[3], Sverige
Död7 december 1997[1][2][3] (87 år)
Salems församling[3], Sverige
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningBiolog, genetiker, universitetslärare, fysiker
ArbetsgivareKarolinska Institutet
MakaSiv Gunnarson-Caspersson
Utmärkelser
Björkénska priset (1945)
Schleiden-medaljen (1973)
Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (1977)
AACR-G.H.A. Clowes Award for Outstanding Basic Cancer Research (1978)[4]
Utländsk ledamot av Royal Society (1978)[5]
Balzanpriset (1979)
William Allan-priset (1988)
Redigera Wikidata

Torbjörn Oskar Caspersson, född 15 oktober 1910 i Motala, Östergötlands län, död 7 december 1997, var en svensk professor i medicinsk cellforskning och genetik vid Karolinska institutet.

Caspersson disputerade 1936 vid Karolinska Institutet.[6] En av hans insatser var att uppfinna den ultravioletta mikrospektroskopin, som möjliggjorde spektroskopiska studier av material i enskilda celler.

Caspersson blev ledamot av Vetenskapsocieteten i Uppsala 1952 och av Vetenskapsakademien 1953. Han var även ledamot av de belgiska och brasilianska vetenskapsakademierna.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68b3t52, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Torbjorn-Oskar-Casperssontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.aacr.org .[källa från Wikidata]
  5. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 65, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Caspersson, Torbjörn (1936) (på tyska). Über den chemischen Aufbau der Strukturen des Zellkernes.. Skandinavisches Archiv für Physiologie, 0370-839X ; 73. Berlin: De Gruyter & Co. Libris 1362552 
  7. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 196, digital avbildning.