Theta Ceti
| Theta Ceti (θ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Valfisken (stjärnbild) |
| Rektascension | 01t 24m 01,40528s[1] |
| Deklination | -08° 10′ 59,7212″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,60[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 III[3] |
| B–V | +1,07[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +17,2 ± 0,5[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -77,94[1] mas/år Dek.: -206,53[1] mas/år |
| Parallax () | 28,66 ± 0,19[1] |
| Avstånd | 113,8 ± 0,8 lå (34,9 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,89[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,80[6] M☉ |
| Radie | 10,04[2] R☉ |
| Luminositet | 53[2] L☉ |
| Temperatur | 4 660 ± 17[6] K |
| Metallicitet | -0,13 ± 0,15[2] dex |
| Vinkelhastighet | 2,60[2] km/s |
| Ålder | 2,20[6] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| θ Cet, 45 Ceti, BD +08° 244, FK5 47, HD 8512, HIP 6537, HR 402, SAO 129274 [7] | |
Theta Ceti ( θ Ceti, förkortat Theta Cet, θ Cet) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[8] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Valfisken (stjärnbild). Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,60[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 28,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 114 ljusår (ca 35 parsek) från solen. På det uppskattade avståndet minskar den skenbara magnituden med en skymningsfaktor på 0,10 beroende på interstellärt stoft.[2]
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]I stjärnkatalogen i Al Achsasi Al Mouakket-kalendern betecknades Theta Ceti med Thanih al Naamat ( تاني ألنعامة - taanii al na'āmāt), som översattes till latin som Secunda Struthionum, vilket betyder "den andra strutsen".[9] Denna stjärna, tillsammans med η Cet (Deneb Algenubi), τ Cet (Thalath Al Naamat), ζ Cet (Baten Kaitos) och υ Cet, utgör Al Na'āmāt (ألنعمة), "strutshonorna".[10][11]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Theta Ceti är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III[3], som har förbrukat vätet i dess kärna. Den genererar energi genom fusion av helium i sin kärna.[12] Den har en uppskattad massa som är ca 1,8[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 10[2] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 53[2] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 660[6] K.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d e f g h i j] Jones, M. I.; et al. (December 2011), "Study of the impact of the post-MS evolution of the host star on the orbits of close-in planets. I. Sample definition and physical properties", Astronomy & Astrophysics, 536: 7, arXiv:1110.6459 , Bibcode:2011A&A...536A..71J, doi:10.1051/0004-6361/201117887, A71.
- ^ [a b] Houk, N.; Swift, C. (1999), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars", Michigan Spectral Survey, Ann Arbor, Michigan: Department of Astronomy, University of Michigan, 5, Bibcode:1999MSS...C05....0H.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d e] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466 , Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
- ^ "tet Cet -- Horizontal Branch Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-04-25.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429.
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York: Dover Publications Inc, p. 162, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2017-04-26.
- ^ η Cet as Aoul al Naamat or Prima Struthionum (the first ostrich), θ Cet as Thanih al Naamat or Secunda Struthionum (the second ostrich), τ Cet as Thalath al Naamat or Tertia Struthionum (the third ostrich), and ζ Cet as Rabah al Naamat or Quarta Struthionum (the fourth ostrich). υ Cet should be Khamis al Naamat or Quinta Struthionum (the fifth ostrich) consistently, but Al Achsasi Al Mouakket designated the title the fifth ostrich to γ Gam with uncleared consideration.
- ^ Laney, C. D.; et al. (January 2012), "A new Large Magellanic Cloud K-band distance from precision measurements of nearby red clump stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 419 (2): 1637−1641, arXiv:1109.4800 , Bibcode:2012MNRAS.419.1637L, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.19826.x.
