Hoppa till innehållet

Thalasseus

Från Wikipedia
Thalasseus
Kungstärna i vinterdräkt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljTärnor
Sternidae
SläkteThalasseus
F. Boie, 1822
Arter
  • T. bengalensis
  • T. maximus
  • T. bergii
  • T. bernsteini
  • T. elegans
  • T. sandvicensis
Synonymer
Sterna

Thalasseus är ett släkte med tärnor som omfattar sex till åtta arter. Släktet förekommer över stora delar av världen och flera arter är talrika. Släktet beskrevs först 1822 av Friedrich Boie, men arterna fördes länge till det stora tärnsläktet Sterna. 2005 visade en studie av Bridge et al. att de svarttofsade tärnorna bäst beskrivs som ett eget släkte.[1]

Dessa stora tärnor häckar i täta kolonier utmed kuster och på öar, men även sällsynt i inlandet vid stora sjöar i närheten av kusten. Boet består av en uppskrapad grop direkt på marken.

Tärnorna inom släktet födosöker genom att störtdyka efter fisk. De dyker ofta direkt och inte gradvis som hos exempelvis fisktärnan. I början av häckningsperioden uppvaktar hanen honan genom att överräcka fisk till honan.

Arterna har lång vass näbb, som oftast har en gul eller orange ton, förutom hos flertalet underarter av kentsk tärna som istället har svart näbb med gul spets. De har en yvig tofs i nacken. I häckningsdräkt har de helsvart hätta men under vinter bli pannan vit.

Arter i släktet

[redigera | redigera wikitext]

Listan följer IOC:s från 2020:[2]

Ett fossil från tidig pliocen funnet i nordöstra USA påminner mycket om dagens kungstärna. Det kan utgöra ett oväntat tidigt specimen av arten (3.7–4.8 miljoner år gammalt) eller också härstamma från en förfader till gruppen.[4]

Texten bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Thalasseus, läst 2012-05-24
  1. ^ Bridge, Eli S.; Jones, Andrew W. & Baker, Allan J. (2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution 35 (2): sid. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. http://www.cmnh.org/site/Files/Ornithology/MPETerns.pdf.  Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (red). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  4. ^ Olson, S., Rasmussen, P.C., "Miocene and Pliocene birds from the Lee Creek Mine, North Carolina" in Ray, C. E. & Bohaska, D. J. (2001). "Geology and Paleontology of the Lee Creek Mine, North Carolina, III." Smithsonian Contributions to Paleobiology, 90. Smithsonian Institution Press, Washington D.C. 233–365.