Tannerskalan

Tannerskalan är en skala för fysisk utveckling hos barn, ungdomar och vuxna. Skalan definierar mått på fysisk utveckling som bygger på externa primära och sekundära egenskaper hos könen. Till exempel storleken på bröst, könsorgan och utveckling av könshår. Skalan definierades av James Tanner, en brittisk barnläkare och därmed bär skalan hans namn.^[1]^[2]

På grund av naturlig variation, passerar individer genom Tannerskalan olika fort beroende på när man kommer in i puberteten. Under hiv-behandling används Tannerskalan för att bestämma vilka behandlingsmetoder man skall följa, den för vuxna, ungdomar eller barn. Tanner menar att bestämning av en persons kronologiska ålder med hjälp av skalans stadier ger en felaktig bild av den avsedda användningen. Stegen i Tannerskalan stämmer inte överens med kronologisk ålder, utan är snarare mognadsstadier och kan därför inte användas för åldersuppskattning.^[3]

Definition av stadier

Definitionerna grundar sig på litteratur av Lawrence Neinstein, MD.^[4]

Könsbehåring (både man och kvinna)

Tanner I: Inget könshår alls. (förpubertal nivå).
Tanner II: Liten mängd långa duniga hår och en något pigmenterad bas vid penis och pung (scrotum) hos män eller på de yttre blygdläpparna (labia majora) hos kvinnor.
Tanner III: Håret blir grövre och krulligt samt sprider ut sig.
Tanner IV: Vuxenlik hårkvalité, breder ut sig över blygdbenet (pubis) men endast sparsam behåring på låren.
Tanner V: Håret har också vandrat ut på låren.

Manliga könsorganen

Tanner I: Förpubertal (testiklarnas volym är mindre än 1,5 ml; penis längd är 3 cm eller mindre).
Tanner II: Testiklarnas volym är mellan 1,6 och 6 ml; skinnet på pungen blir tunnare, rodnar och förstoras; penis längd oförändrad.
Tanner III: Testiklarnas volym är mellan 6 och 12 ml; pungen växer ytterligare; penis börjar bli längre.
Tanner IV: Testiklarnas volym är mellan 12 och 20 ml; pungen växer ytterligare och mörknar; penis börjar bli längre.
Tanner V: Testiklarnas volym är större än 20 ml; fullvuxen pung.

Bröst (kvinna)

Tanner I: Ingen körtelvävnad ; Vårtgården (areola mammae) följer konturerna av det omgivande bröstskinnet (förpubertal).
Tanner II: Det börjar bildas bröstkörtlar med liten omgivande area av körtelvävnad, vårtgården börjar sträcka ut sig.
Tanner III: Brösten börjar bli mer upphöjda och breder ut sig utanför vårtgårdarna, vilka fortsätter att utvidgas men fortsätter att vara i kontur med omgivande bröst.
Tanner IV: Ökad bröststorlek och upphöjning; vårtgården och bröstvårtan bildar en naturlig upphöjning från konturen på det omgivande bröstet.
Tanner V: Brösten når slutligen vuxen storlek; vårtgården återgår till konturen av det omgivande bröstet, med en centrerad upphöjd bröstvårta.

Galleri

Schematisk bild över en orkidometer för mätande av testikelvolym.

Se även

Referenser

^ Marshall WA, Tanner JM (29 oktober 1970). ”Variations in the pattern of pubertal changes in boys”. Arch. Dis. Child. "45" (239): ss. 13–23. PMID 5440182.
^ Marshall WA, Tanner JM (29 oktober 1969). ”Variations in pattern of pubertal changes in girls”. Arch. Dis. Child. "44" (235): ss. 291–303. PMID 5785179.
^ Rosenblum, Arlan Lee; Tanner, J. M. (januari 1999). ”https://www.researchgate.net/publication/13407242_Misuse_of_Tanner_Puberty_Stages_to_Estimate_Chronologic_Age”. Pediatrics 102(6). Pediatrics. sid. 1494. doi:10.1542/peds.102.6.1494. https://www.researchgate.net/publication/13407242_Misuse_of_Tanner_Puberty_Stages_to_Estimate_Chronologic_Age. Läst 9 april 2023 (via ReasearchGate).
^ Lawrence S. Neinstein, M.D.: Adolescent Medicine - Childrens Hospital Los Angeles CA Arkiverad 15 april 2006 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[pmid5440182-1] Marshall WA, Tanner JM (29 oktober 1970). ”Variations in the pattern of pubertal changes in boys”. Arch. Dis. Child. "45" (239): ss. 13–23. PMID 5440182.

[pmid5785179-2] Marshall WA, Tanner JM (29 oktober 1969). ”Variations in pattern of pubertal changes in girls”. Arch. Dis. Child. "44" (235): ss. 291–303. PMID 5785179.

[3] Rosenblum, Arlan Lee; Tanner, J. M. (januari 1999). ”https://www.researchgate.net/publication/13407242_Misuse_of_Tanner_Puberty_Stages_to_Estimate_Chronologic_Age”. Pediatrics 102(6). Pediatrics. sid. 1494. doi:10.1542/peds.102.6.1494. https://www.researchgate.net/publication/13407242_Misuse_of_Tanner_Puberty_Stages_to_Estimate_Chronologic_Age. Läst 9 april 2023 (via ReasearchGate).

[4] Lawrence S. Neinstein, M.D.: Adolescent Medicine - Childrens Hospital Los Angeles CA Arkiverad 15 april 2006 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]