Preeklampsi
| Preeklampsi | |
| Latin: hypertonia gravidarum cum proteinuria significanti, præeclampticus | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | O11, O14 |
| ICD-9 | 642.4-642.7 |
| DiseasesDB | 10494 |
| Medlineplus | 000898 |
| eMedicine | med/1905 ped/1885 |
| MeSH | svensk engelsk |
Preeklampsi eller, oegentligt, havandeskapsförgiftning (även graviditetstoxikos), är en sjukdom som kan drabba gravida kvinnor efter den 20:e graviditetsveckan, under förlossningen eller den första tiden därefter. Sjukdomen karaktäriseras av högt blodtryck tillsammans med skador i ett eller flera organsystem såsom njurarna (protein i urinen), levern (HELLP-syndrom), hjärnan (ödem, blödning, eklampsi), blodet eller moderkakan (intrauterin tillväxthämning).
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]De äldre termerna "havandeskapsförgiftning" och "graviditetstoxikos" är kvarlevor från en tid då tillståndet antogs bero av något slags förgiftning.[1][2] Orsaken är ännu okänd, men att det rör sig om en förgiftning eller toxiner från moderkakan är uteslutet.[1][2] "Eklampsi" kommer från grekiskans ord för blixt, och syftar till Hippokrates observation av snabb och plötsligt påkommande kramp vid graviditet.[3]
Symptom
[redigera | redigera wikitext]Preeklampsi ger oftast inga symptom.[4] I de fall där symptom uppträder är följande vanligast:
- Kraftig huvudvärk[4][5]
- Synbesvär[4][5]
- Magont, särskilt högt upp och under revbenen[4][5]
- Kräkningar[4][5]
- Svullnad i ansiktet, händerna eller fötterna[4][5]
Preeklampsi innebär nytillkommen hypertoni (högt blodtryck) och ofta protein i urinen vid graviditet.[5][6] Tillståndet debuterar tidigast den 20:e graviditetsveckan.[6] Det är vanligast att preeklampsi uppträder efter graviditetsvecka 34.[4]
Orsak
[redigera | redigera wikitext]Orsaken till preeklampsi är okänd och sjukdomsmekanismerna är inte klarlagda.[7][8][9] De vanligaste hypoteserna pekar på en störd anläggning av moderkakan i livmodern vilket är kopplat till nedsatt blodförsörjning och syretillförsel till moderkakan och således fostret.[7][8][9]
Epidemiologi
[redigera | redigera wikitext]Preeklampsi förekommer i 2–8 % av alla graviditeter i världen.[10][11] Det är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet i världen.[12][13]
Komplikationer
[redigera | redigera wikitext]Preeklampsi kan leda till för tidig födsel och tillväxthämning av fostret.[7] Svår preeklampsi kan i ovanliga fall leda till tillstånd som eklampsi (kramper och medvetslöshet) eller HELLP-syndromet (organpåverkan; "hemolysis, elevated liver enzymes, and low platelet count").[4][14]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Den enda definitiva behandlingen är att kvinnan föder barnet och graviditeten avslutas.[8][14]
Världshälsoorganisationen rekommenderar blodtryckssänkande läkemedel till kvinnor med avsevärt förhöjt blodtryck.[11] Magnesiumsulfat rekommenderas vid svår preeklampsi för att motverka eklampsi (graviditetskramper till följd av preeklampsi) och som behandling vid pågående eklampsi.[5][11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Preeklampsi (havandeskapsförgiftning)”. Kvinnohuset.fi | Hälsobyn. 20 september 2017. Arkiverad från originalet den 1 december 2021. https://web.archive.org/web/20211201183543/https://www.terveyskyla.fi/naistalo/sv/graviditet-och-f%C3%B6rlossning/problem-under-graviditeten/preeklampsi-%28havandeskapsf%C3%B6rgiftning%29. Läst 1 december 2021.
- ^ [a b] ”toxemia of pregnancy” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/science/toxemia-of-pregnancy. Läst 1 december 2021.
- ^ Mohler, Emile R. (2006) (på engelska). Advanced Therapy in Hypertension and Vascular Disease. PMPH-USA. sid. 407–408. ISBN 978-1-55009-318-6. https://books.google.com/books?id=sCgURxhCJ-8C&pg=PA407. Läst 1 december 2021
- ^ [a b c d e f g h] ”Havandeskapsförgiftning”. 1177 Vårdguiden. 20 maj 2020. https://www.1177.se/barn--gravid/graviditet/graviditetsbesvar-och-sjukdomar/havandeskapsforgiftning/. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b c d e f g] ”Hypertension in pregnancy: diagnosis and management”. www.nice.org.uk. 25 juni 2019. https://www.nice.org.uk/guidance/ng133/chapter/Recommendations. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b] Brown, Mark A.; Magee, Laura A.; Kenny, Louise C.; Karumanchi, S. Ananth; McCarthy, Fergus P.; Saito, Shigeru (2018-07). ”Hypertensive Disorders of Pregnancy: ISSHP Classification, Diagnosis, and Management Recommendations for International Practice”. Hypertension (Dallas, Tex.: 1979) 72 (1): sid. 24–43. doi:. ISSN 1524-4563. PMID 29899139. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29899139. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b c] Steegers, Eric AP; von Dadelszen, Peter; Duvekot, Johannes J; Pijnenborg, Robert (2010-08). ”Pre-eclampsia”. The Lancet 376 (9741): sid. 631–644. doi:. ISSN 0140-6736. PMID 20598363. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60279-6. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b c] Eiland, Elosha; Nzerue, Chike; Faulkner, Marquetta (2012). ”Preeclampsia 2012”. Journal of Pregnancy 2012. doi:. ISSN 2090-2727. PMID 22848831. PMC: 3403177. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3403177/. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b] Mustafa, Reem; Ahmed, Sana; Gupta, Anu; Venuto, Rocco C. (2012). ”A Comprehensive Review of Hypertension in Pregnancy”. Journal of Pregnancy. doi:. ISSN 2090-2727. PMID 22685661. PMC: 3366228. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3366228/. Läst 1 juni 2021.
- ^ Abalos, Edgardo; Cuesta, Cristina; Grosso, Ana L.; Chou, Doris; Say, Lale (2013-09). ”Global and regional estimates of preeclampsia and eclampsia: a systematic review”. European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology 170 (1): sid. 1–7. doi:. ISSN 1872-7654. PMID 23746796. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23746796. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b c] WHO recommendations for prevention and treatment of pre-eclampsia and eclampsia.. Världshälsoorganisationen (WHO). 2011. ISBN 978-92-4-154833-5. http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241548335_eng.pdf Arkiverad 13 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Al-Jameil, Noura; Aziz Khan, Farah; Fareed Khan, Mohammad; Tabassum, Hajera (2014-2). ”A Brief Overview of Preeclampsia”. Journal of Clinical Medicine Research 6 (1): sid. 1–7. doi:. ISSN 1918-3003. PMID 24400024. PMC: 3881982. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3881982/. Läst 1 juni 2021.
- ^ ”Maternal mortality” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 19 september 2019. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/maternal-mortality. Läst 1 juni 2021.
- ^ [a b] Gidlöf, Sebastian; Nisell, Henry (20 december 2010). ”ABC om Preeklampsi”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2010/12/abc-om-preeklampsi/. Läst 1 juni 2021.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
