Töglag

Töglag är ett fornnordiskt versmått som troligen uppfanns av skalden Torarin lovtunga vid Knut den stores hird omkring år 1028.^[1] Töglag tillhör, skriver Snorre Sturlasson, "de mindre versformerna som förr ofta användes i lovdikter".^[2] Metern är med andra ord kortfattad. I stället för tre höjningar per kortrad, som i drottkvätt, har töglag bara två. I Háttatal, Snorres exempelsamling av forntida versmått, är töglag nummer 69:

Kunn bjó ek kvæði

konungs bróður þjóð

- þann veit ek þengil -

þrenn - fjǫlmennan;

fram skal in fjórða

fólkglaðs vaða

ljóss elds lagar

lofun friðrofa.^[3]

Som synes saknas assonans i udda rader. Om där, som i drottkvätt, finns halvassonans kallas metern tögdrapulag (tǫgdrápulag).

Referenser

Noter

^ Finnur Jónsson, a.a., sid 602.
^ Háttatal 67.
^ Prosaöversättning: Jag gjorde tre dikter, kända för människor, åt kungens bror - jag vet att den härskaren har ett stort manskap. Fram skall skrida den fjärde lovsången över havets ljusa elds [guldets] stridsglada fridstörare [anföraren]. Snorres Edda, Johansson & Malm, a.a., sid 253.

Källförteckning

Snorres Edda i översättning av Karl G. Johansson och Mats Malm. Klassikerförlaget, 1999. ISBN 91-7102-449-2.
Finnur Jónsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, I, 2 utg., København, 1920.

[1] Finnur Jónsson, a.a., sid 602.

[2] Háttatal 67.

[3] Prosaöversättning: Jag gjorde tre dikter, kända för människor, åt kungens bror - jag vet att den härskaren har ett stort manskap. Fram skall skrida den fjärde lovsången över havets ljusa elds [guldets] stridsglada fridstörare [anföraren]. Snorres Edda, Johansson & Malm, a.a., sid 253.

[1]

[2]

[3]