Hoppa till innehållet

Sveriges civila beredskap

Från Wikipedia
Se även: Civilförsvar

Sveriges civila beredskap består av två komponenter, krisberedskap och civilt försvar. Det finns 60 beredskapsmyndigheter som ansvarar för verksamhet inom tio beredskapssektorer. Sverige är indelat i sex civilområden.

Civil beredskap

[redigera | redigera wikitext]

Inom den civila beredskapen skall komponenterna krisberedskap och civilt försvar förstärka varandra genom samordning, planering och förberedelser. Måttstocken för den civila beredskapen är att den skall dimensioneras för ett militärt angrepp på Sverige. Den civila beredskapen syftar till att förbereda samhället för alla slags samhällsstörningar. Människors liv och hälsa skall skyddas, samhällets funktionalitet vidmakthållas, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter bevaras, miljö och ekonomiska värden värnas och nationell suveränitet upprätthållas.[1]

Krisberedskap

[redigera | redigera wikitext]

Krisberedskapen syftar till att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hela samhället skall tillsmans och inom respektive ansvarsområden ansvara för krisberedskapsarbetet. Detta skall ske på alla nivåer: enskilda, lokalt, regionalt och nationellt samt även med stöd av den Europeiska unionen och internationella aktörer.[1]

Civilt försvar

[redigera | redigera wikitext]

Civilt försvar syftar till att upprätthålla samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilbefolkningen skall skyddas och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Då skall det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten. Detta skall ske på alla nivåer: Statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer.[1]

Beredskapsmyndigheter

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Beredskapsmyndighet

Källa: [2]

Beredskapssektorer

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Beredskapsmyndighet
Sektor Huvudmyndighet Övriga myndigheter
Ekonomisk säkerhet Försäkringskassan Arbetsförmedlingen
Pensionsmyndigheten
Riksgäldskontoret
Skatteverket
Statens servicecenter
Elektronisk kommunikation/Post Post- och telestyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
affärsverket Svenska kraftnät
Trafikverket
Energiförsörjning Statens energimyndighet Energimarknadsinspektionen
affärsverket Svenska kraftnät
Strålsäkerhetsmyndigheten
Finansiella tjänster Finansinspektionen Riksgäldskontoret + Riksbanken
Försörjning av grunddata Skatteverket Bolagsverket
Lantmäteriet
Myndigheten för digital förvaltning
Hälsa, vård, omsorg Socialstyrelsen E-hälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten
Läkemedelsverket
Livsmedelsförsörjning/Dricksvatten Livsmedelsverket Jordbruksverket
Länsstyrelserna
Naturvårdsverket
Statens veterinärmedicinska anstalt
Ordning och säkerhet Polismyndigheten Kriminalvården
Kustbevakningen
Säkerhetspolisen
Tullverket
Åklagarmyndigheten
Domstolsverket
Räddningstjänst/Befolkningsskydd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kustbevakningen
Länsstyrelserna
Polismyndigheten
Sjöfartsverket
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Strålsäkerhetsmyndigheten
Transporter Trafikverket Luftfartsverket
Sjöfartsverket
Transportstyrelsen
Källa:[2]

Civilområden

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Civilområde
Civilområde Ingående län Ansvarig länsstyrelse
Norra civilområdet Västernorrlands, Jämtlands, Västerbotten, Norrbottens Norrbottens
Mellersta civilområdet Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands, Örebro, Dalarnas, Gävleborgs Örebro
Östra civilområdet Stockholms, Gotlands Stockholms
Västra civilområdet Hallands, Västra Götalands Västra Götalands
Sydöstra civilområdet Jönköpings, Kalmars, Östergötlands Östergötlands
Södra civilområdet Kronobergs, Blekinge, Skåne Skåne
Källa:[2]