Hoppa till innehållet

Svenska textilarbetareförbundet

Från Wikipedia
Svenska textilarbetareförbundet
Rockmärke Textilarbetareförbundet
Rockmärke Textilarbetareförbundet
Historia
Grundat1898
Upplöst1972
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1900-01. 1904-12. 1932-.
Övrigt
Förbundstidning Textilarbetaren. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1904-1943. Libris 751930  Beklädnadsfolket. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1944-1992. Libris 3405422 

Svenska textilarbetareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1898. Det sammanslogs 1972 med två andra förbund till Beklädnadsarbetarnas förbund.

Textilindustrin är världens första industrigren och så var fallet även i Sverige. Redan på 1600-talet uppstod textilindustrier i Stockholm och Norrköping. Men det var färgeri- och blekeriarbetare i Göteborg som bildade yrkets första fasta organisation i mitten av 1800-talet. Även repslagare och snörmakare var tidigt ute med att bilda föreningar. Den 12 juli 1885 bildade färgeriarbetarna i Göteborg en fackförening och den gav impulser till arbetare i andra städer. Konflikter uppstod tidigt. Sveriges första lockout var vid Levantens färgeri i Göteborg och flera strejker förekom tidigt, bl.a. en väverskestrejk i Norrköping 1890.

  • 1890 hölls en konferens i Norrköping med 17 ombud där Svenska textilarbetareförbundet bildades. Till dess förste ordförande utsågs Axel Winge.
  • 1904 utsågs Gustaf Janzén till ordförande, en post som han innehade till 1930.
  • 1906 uppgick Svenska repslageriarbetareförbundet i Textilarbetarförbundet.
  • 1908 bröt sig vävlagarna ut och bildade Svenska vävlagareförbundet.
  • 1909 deltog förbundet i storstrejken som fick en mycket negativ efterverkan. Från ett medlemsantal 1909 på 5984 sjönk det till 1430 år 1911.
  • 1909 fanns en kvinnlig ordförande, Gerda Christiansson, i avd 49 (Manufakturaktiebolaget) i Malmö. Flera aktiva kvinnor fanns i avd 49 under den här tiden.[1]
  • 1912 lämnade förbundet LO för andra gången och nu efter en schism rörande uttaxeringar vid konflikter.
  • 1914 slöts det första rikstäckande avtalet med arbetsgivaren Sveriges textilindustriförbund. Senare under första världskriget var arbetslösheten stor till följd av råvarubrist.
  • 1921 ledde efterkrigskrisen till att drygt en tredjedel av förbundets medlemmar var arbetslösa.
  • 1923 hade förbundet 16413 medlemmar. [2]
  • 1930 hade lönerna pressats ned så att förbundet gick i strejk trots den dåliga konjunkturen, men man fick en relativ god uppgörelse och förbundet stärktes.
  • 1932 återinträdde förbundet i LO.
  • 1937 ombildades a-kassan till erkänd arbetslöshetskassa.
  • 1951 hade förbundet 48347 medlemmar, men med tilltagande konkurrens från utlandet förvärrades textilkrisen allt mer och medlemsantalet sjönk så att förbundet 1960 hade 36870 och 1970 24130 medlemmar.
  • 1970 uppgick Svenska vävlagareförbundet i Textilarbetareförbundet.
  • 1970 bildade förbundet tillsamman med Svenska beklädnadsarbetareförbundet och Sko- och läderarbetarnas förbund det nya Beklädnadsarbetarnas förbund.
  1. ^ Protokollen från Färg och textilarbetareförbundet avd. 47 i Malmö från 3 juli 1909 – 4 augusti 1909 och Svenska textilarbetareförbundet avd. 49 på Manufakturaktiebolaget, MAB år 1909 som förvaras på Arbetarrörelsens arkiv i Malmö
  2. ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 


Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]