Beklädnadsarbetarnas förbund
| Beklädnadsarbetarnas förbund | |
| Historia | |
|---|---|
| Grundat | 1972 |
| Upplöst | 1993 |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1972. |
| Övrigt | |
| Förbundstidning | Beklädnadsfolket. Stockholm: Svenska textilarbetareförbundet. 1944-1992. Libris 3405422 |
Beklädnadsarbetarnas förbund, textil-konfektion-läder var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1972 genom en sammanslagning av Sko- och läderarbetarnas förbund, Svenska beklädnadsarbetareförbundet och Svenska textilarbetareförbundet. Förbundet upplöstes 1993 då det tillsammans med Svenska fabriksarbetareförbundet bildade det nya Industrifacket
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förbundet kom att präglas av krisen inom tekoindustrin med fabriksnedläggningar och sjunkande medlemsantal. Under förbundets fyra första år nedlades 800 arbetsplatser och omkring 40000 arbetsplatser försvann. Importen av billig konfektion gjorde att lönsamheten inom den svenska industrin blev allt sämre.
- 1976 krävde förbundet ökat statligt ägande och staten gjorde stora satsningar på att underlätta strukturomvanlingen.
- 1977 gick Algotskoncernen i konkurs. Staten övertog 50 procent av aktierna i Eiser AB, som blev moderbolag i den nya statliga tekokoncernen AB Svenska teko. Antalet anställda minskades från 5000 till 3000.
- 1979 beslutade riksdagen att antalet anställda i branschen genom statliga stöd skulle bibehållas på 1978 års nivå.
- 1980 startade Stiftelsen Samhällsföretag som hade 1000 anställda inom teko. Förbundet hade 41212 medlemmar, varav 12994 män och 28218 kvinnor. [1]
- 1981 försvann stödet till tekoindustrin och därmed statsmakternas garanti att bibehålla 1978 års anställningsnivå. Förbundet gick då ut i en proteststrejk under två timmer den 17 september, men utan resultat.
- 1987 tillsattes en framtidsutredning som undersökte vilka möjligheter som fanns att gå samman med andra förbund inom LO.
- 1992 avvecklades resten av Algotskoncernen.
- 1993 bildade förbundet tillsammans med Svenska fabriksarbetareförbundet det nya Industrifacket.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Högmark, Marianne; Sund Bill (1993). Beklädnadsarbetarnas förbund: textil, konfektion, läder : 1972-1993. Stockholm: Förb. Libris 7766243. ISBN 91-87700-09-3 (inb.)
- Nordin, Rune (1988). Solidaritetens väg: ett spel om de hundra åren : Beklädnadsarbetarnas förbund 100 år, 1988. [Stockholm]: [Förb.]. Libris 7766241. ISBN 91-87700-00-X (korr.)
- Segerblom, Mats (1994). Vid vävstol och symaskin: en Boråshistorik om fackligt arbete i Beklädnads, Textil och Sko och Läder 1942-1993. [Borås]: [M. Segerblom]. Libris 1916804
- Sund, Bill; Thörnquist Annette (1991). Kvinnolön, arbetsmiljö, jobb: beklädnadsfackförbundens kamp 1940-1990. Stockholm: Tiden. Libris 7421826. ISBN 91-550-3805-0 (inb.)
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Beklädnadsarbetarnas förbund)