Sven-Eric Juhlin
| Sven-Eric Juhlin | |
| Född | 6 maj 1940[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 19 oktober 2023 (83 år) |
| Medborgare i | Sverige[2][3] |
| Sysselsättning | Industridesigner, formgivare |
| Arbetsgivare | Gustavsbergs porslinfabrik[3] |
| Redigera Wikidata | |
Sven-Eric Juhlin, född 6 maj 1940, död 19 oktober 2023,[4] var en svensk formgivare.
Sven-Eric Juhlin arbetade på 1960-talet på Gustavsbergs porslinsfabriks plastavdelning som formgivare av kannor, muggar, tillbringare, skålar och tallrikar med mera.[5] Sven-Eric Juhlin bidrog med en modern designmetodik när han började 1967. Detta innebar bland annat funktionsanalys.[6] Han var en av grundarna av Ergonomidesign 1969, och var en föregångare i formgivning av produkter för rörelsehindrade.
Juhlin kom att utveckla Brödsågen som uppmärksammades över hela världen som hjälpmedel för rörelsehindrade. Den marknadsfördes av Gustavsberg som "skärhjälpen".[7] Brödsågen togs fram omkring 1970 och blev en försäljningssuccé och designklassiker.[8][9] Juhlin utvecklade även en griptång för rörelsehindrade (1969)[10] och formgav en barnmugg i plast som återfinns i Museum of Modern Arts samlingar.
År 1972 utförde Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon ergonomiska och fysiologiska studier om greppvänlighet för knivar och brödsågar. Detta ledde till en höjd standard för hjälpmedel för funktionshindrade.[11] med ett antal ergonomiskt formgivna föremål för RFSU Rehab, Bahco, BabyBjörn och Pfizer, varav flera idag är representerade på Nationalmuseum i Stockholm,[12] Museum of Modern Art i New York och Design Museum i London. Ett av föremålen är världens första vinklade kökskniv som gjordes för Gustavsberg 1973.
Den droppfria serveringskannan för SAS från 1988 togs fram av Maria Benktzon och Sven-Eric Juhlin. Kannan har tillverkats i över 500 000 exemplar och används av ett 30-tal flygbolag världen över. Den följdes upp av ett ergonomiskt utformat serveringsset 1992 och av en juicekanna 1994.
Sven-Eric Juhlin är representerad vid bland annat Museum of Modern Art.[13]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gustavsberg, verktyg för en idé: Hjalmar Olsons skildring av 60 års arbete, sammanställd av Arthur Hald, Atlantis , Stockholm, 1991, ISBN 91-7486-965-5
- Svensk industridesign en 1900-talshistoria, Lasse Brunnström, Norstedts, 1997
- www.designarkiv.se
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 20dghpxl5m4jgw7, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 2950, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online , läst: 5 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Dödsannons i Dagens Nyheter
- ^ J.H. Öhman & Co 1826-1828 / Gustavsbergs Porslinsfabrik 1828- på www.signatur.se, läst 2016-07-30
- ^ Hald 1991, s. 232
- ^ Brunnström 1997, s. 319
- ^ Brunnström 1997, s. 40
- ^ Nationalmuseum Arkiverad 19 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Brunnström 1997, s. 317
- ^ Svenska formrebeller, Historiska Media, 2008
- ^ Nationalmuseum
- ^ Museum of Modern Art
|