Hoppa till innehållet

Stig Gustafsson (politiker)

Från Wikipedia
Stig Gustafsson
Född28 mars 1931[1] (93 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag (1974–1976)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1978–1979)[4][5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1979–1979)[6][7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1980–1980)[8][9]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1980–1980)[6][10]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1981–1981)[11]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1982–1985)[12]
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1985–1986)[6][13]
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1986–1988)[14]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1987–1992)[15]
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1988–1989)[16]
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1989–1991)[6][17]
Politiskt parti
Socialdemokraterna
PartnerLo Gustafsson
Redigera Wikidata

Stig Gustafsson, född 28 mars 1931, är en svensk jurist och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han var verksam som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag mellan 1986 och 1988, samt som ersättare vid flera tillfällen under 1970- och 1980-talen.[18]

Stig Gustafsson är son till lantbrukaren Gunnar Gustafsson och Signe Andersson.

Gustafsson avlade juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1959 och tjänstgjorde som tingsnotarie 1960–1961. Han började sin karriär som jurist vid Landsorganisationen (LO) 1961–1966 och blev senare chefsjurist vid Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 1967.[19]

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson hade flera roller i riksdagen, bland annat som ledamot i lagutskottet mellan 1982 och 1991. Han var även suppleant i konstitutionsutskottet, utrikesutskottet och socialförsäkringsutskottet. Han var dessutom ledamot och suppleant i en rad andra organ, inklusive Riksbankens jubileumsfond, Europarådets svenska delegation och EFTA-delegationen.[18]

Förenings- och näringslivsuppdrag'

[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson var ordförande för Svenska jurister mot kärnvapen och från 1988 president för International Association of Lawyers Against Nuclear Arms.[20] Han satt även i styrelsen för Internationella juristkommissionens svenska avdelning och var expert vid flera internationella konferenser, bland annat ILO-konferensen i Genève mellan 1963 och 1975.

Statliga uppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson innehade flera statliga uppdrag, inklusive ledamotskap i Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Bostadsdomstolen och Datainspektionen. Han var även ordförande för Statens mät- och provråd mellan 1983 och 1989 samt medlem i flera statliga utredningar om arbetsrätt, miljöskydd och arbetsmiljö.

Medverkan i LAS-utredningen

[redigera | redigera wikitext]

Stig Gustafsson var en av de sakkunniga i den statliga utredningen SOU 1973:7 "Trygghet i anställningen", som låg till grund för införandet av Lagen om anställningsskydd (LAS) 1974. Utredningen syftade till att stärka anställningstryggheten och utvidga Arbetsdomstolens behörighet. Gustafsson reserverade sig mot vissa delar av utredningens betänkande, vilket visar att han hade avvikande uppfattningar i några av frågorna relaterade till anställningsskyddet.[21]

Publikationer

[redigera | redigera wikitext]

Stig Gustafsson har publicerat flera verk inom arbetsrätt och straffrätt, inklusive "Hemmets juridik" (1965), "Juridik till vardags" (1971), "MBL i arbetsdomstolen" (1979), samt "Facket och kampen mot den ekonomiska brottsligheten" (1986, tillsammans med L.G.W. Persson).

  1. ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 1, 1996, s. 77, läst: 19 februari 2024.[källa från Wikidata]
  2. ^ pace.coe.int, PACE medlems-ID: 2654, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1974:26 (12–15 februari 1974), 31 december 1974, läs online, läs online och läs online, läst: 14 december 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1978/79:21 (25 oktober 1978), 31 december 1978, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1978/79:59 (19 december 1978), 31 december 1978, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Riksdagens person-id: 0433787556201, läst: 24 juni 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Riksdagens protokoll 1978/79:137 (3-4 maj 1979), 31 december 1978, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Riksdagens protokoll 1979/80:85 (11-15 februari 1980), 31 december 1979, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Riksdagens protokoll 1979/80:107 (19-25 mars 1980), 31 december 1979, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Riksdagens protokoll 1979/80:127 (23 april 1980), 31 december 1979, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Riksdagens protokoll 1981/82:5 (6-13 oktober 1981), 31 december 1981, läs online, läs online och läs online, läst: 12 december 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Riksdagens protokoll 1985/86:1, 31 december 1985, läs online, läs online och läs online, läst: 2 december 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Riksdagens protokoll 1986/87:18, 31 december 1986, läs online, läs online och läs online, läst: 5 december 2021.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.assembly.coe.int .[källa från Wikidata]
  16. ^ Riksdagens protokoll 1988/89:1, 31 december 1988, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Riksdagens protokoll 1988/89:57, 31 december 1988, läs online, läs online och läs online, läst: 26 juli 2021.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b] ”Stig Gustafsson (S)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/stig-gustafsson_f33b2acd-b50e-4ebe-846b-88b7b26f8044/. Läst 16 oktober 2024. 
  19. ^ ”TCO tar strid för förhandlingsrätt”. DN.se. 27 februari 1993. https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/tco-tar-strid-for-forhandlingsratt/. Läst 16 oktober 2024. 
  20. ^ ”Board” (på amerikansk engelska). IALANA. https://www.ialana.info/about-us/board/. Läst 16 oktober 2024. 
  21. ^ ”SOU 1973:7 – Trygghet i anställningen”. SOU. https://lagen.nu/sou/1973:7. Läst 16 oktober 2024.