Stanisław Koniecpolski
| Stanisław Koniecpolski | |
 | |
| Död | 11 mars 1646[1][2] Brody |
|---|---|
| Begravd | Brody Castle |
| Medborgare i | Polsk-litauiska samväldet[3] |
| Utbildad vid | Jagellonska universitetet  |
| Sysselsättning | Kastellan[3], militär befälhavare[3], starosta |
| Befattning | |
| Starosta of Babimost Staroste de Proskourov Staroste de Wieluń Staroste de Busk Staroste de Kovel Staroste de Szczurowa Staroste de Żarnowiec Staroste de Stryï Staroste de Pereiaslav Deputerad till den första polska republikens sejm 1625 års sejm, 1624 års Sejm och 1613 års Sejm Polsk elektor Barski starosta Podstola the Great Crown (1615–1618)[4] Hetman av Kronen (1618–1632)[5] Voïvode de Sandomierz (1625–) Strohetman av polska Kronan (1632–1646)[2][3] Kasztelan av Krákow (1633–1646) | |
| Maka | Katarzyna Żółkiewska (g. 1615–1617, makas/makes död)[3] Krystyna Lubomirska (g. 1619–1645, makas/makes död) Zofia Opalińska (g. 1646–1646, personens död)[6] |
| Barn | Aleksander Koniecpolski (f. 1620)[3] |
| Föräldrar | Aleksander Koniecpolski Anna Sroczycka |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Stanisław Koniecpolski, född 9 februari 1591 i Koniecpol, död 11 mars 1646 i Brody, var kronhetman och kastellan av Kraków. Han var far till Aleksander Koniecpolski.
Koniecpolski utmärkte sig vid belägringen av Smolensk 1611 och i slaget vid Cecora (1620), där han föll i turkisk fångenskap, som räckte i tre år. Befälhavare i kriget med Gustav II Adolf 1627, erövrade han Puck (Putzig), tillfogade fienden ett dubbelt nederlag vid Libiszow, och 1629 slog han Gustav Adolf vid Trzciana. Även i kosackfejderna utmärkte han sig. Jämte Rafał Leszczynski, Jakób Sobieski och Jerzy Ossoliński deltog han i de fredsförhandlingar, som ledde till fördraget i Stuhmsdorf 1635. Hans sista bragd var en seger över 40000 tatarer vid Ochmatow 1644.
Koniecpolski hör till Polens främsta härförare vid sidan av Stanisław Żółkiewski, Jan Karol Chodkiewicz och Jakób Sobieski. Ofantligt rik, byggde han flera palats och kyrkor, däribland slottet Podhorce i Galizien (med berömt historiskt porträttgalleri).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Koniecpolski, 1. Stanisław i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: stanislaw-koniecpolski-h-pobog-zm-1646-hetman-wielki-koronny.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 43, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Venedikt Mjakotin, Конецпольские, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 133, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
- ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 46, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
- ^ Józef Wolff (red.), Kniaziowie litewsko-ruscy od końca czternastego wieku, 1895, s. 176, läs online.[källa från Wikidata]
|