Hoppa till innehållet

Jerzy Ossoliński

Från Wikipedia
Jerzy Ossoliński
Född15 december 1595[1][2]
Sandomierz[3]
Död9 augusti 1650[4][2][5] (54 år)
Warszawa[6], Brühl Palace, Warsaw ​eller ​Kraków[3]
BegravdSt. Joseph Church in Klimontów
Medborgare iPolsk-litauiska samväldet
Utbildad vidJesuit college in Pułtusk
La Sapienza
Universitetet i Bologna
Universitetet i Padua
Leuvens gamla universitet
Neapels universitet Federico II
universitetet i Orléans
SysselsättningPolitiker, diplomat[7]
Befattning
Starosta adzelski
Staroste de Radom
Staroste de Jydatchiv
Staroste de Brodnica
Staroste de Lublin
Staroste de Ryki
Staroste de Lubaczów
Lubomelski starosta
Staroste de Bohouslav
Starost i Tartu
Starosta lajski
Liste over marskalkene i Sejmen 1548-1793
1631 års ordinarie sejm och 1635 års ordinarie sejm
Deputerad till den första polska republikens sejm
1629 års ordinarie sejm, 1631 års ordinarie sejm, 1635 års extraordinära sejm, 1627 års ordinarie sejm, 1625 års sejm, 1634 års sejm, 1629 års extraordinära sejm, 1632 års sammankallande sejm, 1628 års sejm och 1633 års kröningssejm
Polsk elektor
Podstola the Great Crown (1628–1632)[8]
Hofkronschatzmeister (1632–1636)[9]
Staroste of Bydgoski (1633–1645)
Voïvode de Sandomierz (1636–)
Senator rezydent (1637–)
Polska Kronans vicekansler (1638–1643)[10]
Polens storkronkansler (1643–1650)[5]
Staroste of Bydgoski (1648–1650)
BarnTeresa Anna Ossolińska
Franciszek Ossoliński (f. 1625)
Helena Tekla Ossolińska (f. 1635)
FöräldrarJan Zbigniew Ossoliński
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Jerzy Ossoliński, född den 15 december 1595 i Sandomir, död den 9 augusti 1650 i Warszawa, var en polsk statsman.

Ossoliński studerade länge vid utländska universitet, skickades av Sigismund III till Jakob I av England och påven Urban VIII för att få deras bistånd i kriget mot turkarna och blev kronkansler 1643. Han deltog också i fredsunderhandlingarna i Altmark 1629 och i Stuhmsdorf 1635. Efter kung Vladislavs död (1648) genomdrev han Johan Kasimirs val till hans efterträdare och ledde fredsunderhandlingarna med khanen av Krim, sedan han lyckats upplösa dennes allians med kosackerna 1649.

Ossoliński, som hade stora statsmannaegenskaper och var vän av en fredlig politik, ivrade kraftigt för stärkandet av kungamakten gentemot adeln, i vars privilegierade ställning han såg en olycka för Polen. På 1638 års riksdag blev han därför av adeln förbjuden att bära den furstetitel, som han fått av Ferdinand II. Han utgav De optimo statu rei publicae (1614), Quaestiones morales (1615) och Mercurius Sarmaticus (1645). Hans dagbok, Dziennik wlasnego zycia trycktes 1875.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ossoliński, 1. Jérzy, 1904–1926.
  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 459908, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: jerzy-ossolinski-h-topor.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sejm-Wielki.pl profil-ID: 4.160.109.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: ossolinski-jerzy.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 56, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Union List of Artist Names, 8 augusti 2021, ULAN: 500353954, läs online, läst: 11 maj 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 133, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  9. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 129, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]
  10. ^ Antoni Gąsiorowski (red.), Urzędnicy centralni i nadworni Polski XIV-XVIII wieku, Kórnik-biblioteket, 1992, s. 111, ISBN 83-85213-04-X.[källa från Wikidata]