St. Christopher (1943)
| |||
.jpg) | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Andra namn | HMS Justice, ATR-20 | ||
| Typklass/Konstruktion | bogserbåt | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Camden Shipbuilding & Marine Railway, Maine, USA | ||
| Kölsträckt | 20 januari 1943 | ||
| Sjösatt | 18 oktober 1943 | ||
| Öde | övergiven i Ushuaia | ||
| Tekniska data | |||
| Byggnadsmaterial | trä | ||
| Längd | 50,4 m | ||
| Bredd | 10,2 m | ||
| Djupgående | 4,8 m | ||
| Deplacement | 1 360 | ||
| Maskin | kompoundångmaskin 1 600 hk | ||
| Maximal hastighet | 12 knop | ||
| Besättning | 32 | ||
| Bestyckning | 1 × 3"/50 kanon 3 × 20 mm kanoner | ||
St. Christopher är en tidigare bogserbåt som byggdes år 1943 i Camdon i Maine i USA som ATR-20 åt USA:s flotta.
Fartyget, som byggdes med stöd från Miss Joy D. Creyk, lånades ut till Storbritannien på ett förmånligt hyresavtal den 24 april 1943 och döptes samma dag i Boston till HMS Justice. Under resten av andra världskriget användes hon av Royal Navy som bärgningsfartyg och i juni 1944 deltog hon i invasionen av Normandie.[1]
Justice återlämnades till USA:s flotta den 20 mars 1946 och återfick sitt gamla namn. Fartyget ströks ur rullorna den 3 juli 1946 och såldes den 3 oktober 1947 till Leopoldo Simoncini i Buenos Aires. Hon döptes om till St. Christopher och registrerades i Costa Rica.[1]
År 1953 anlitades hon och flera argentinska marinfartyg för bärgning av det förlista tyska ångfartyget Monte Cervantes i Beaglekanalen. Året efter fick St. Christopher motorproblem och skadade rodret. Hon lades upp i Ushuaia i Argentina och sattes på grund och övergavs i hamnen år 1957, där hon fortfarande (2024) ligger kvar. År 2004 tömdes hennes tankar för dieselolja.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”NavSource Online: Service Ship Photo Archive” (på engelska). https://www.navsource.org/archives/09/40/40020.htm. Läst 23 september 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör St. Christopher (1943).