Större umbraspett

	Större umbraspett; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Hackspettar; Picidae
Släkte	Blythipicus
Art	Större umbraspett; B. pyrrhotis
Vetenskapligt namn
	§ Blythipicus pyrrhotis
Auktor	(Hodgson, 1837)

Större umbraspett^[2] (Blythipicus pyrrhotis) är en asiatisk fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Större umbraspett är en 27 centimeter lång, helbrun hackspett med lång, blek näbb. Ovansidan är rostfärgad med mörkbrun bandning. Hanen har en röd fläck på sidan av halsen. Ungfågeln har streckad hjässa och även undersidan är bandad.Den mindre arten mindre umbraspett (B. rubiginosus) har bland annat mörkare dräkt, svart stjärt och vissa även ett rött mustaschstreck.^[4]^[5]

Läten

Hackspetten har en bred repertoar av läten: ett hård, dalande skratt, ett böljande torrt kacklande, ett högljutt tjatter och ekorrelika "kecker-rak-kecker-rak...".^[5]

Utbredning och systematik

Större umbraspett delas in i fem underarter med följande utbredning:^[3]

Blythipicus pyrrhotis pyrrhotis – förekommer i Nepal södra Kina (Sichuan, Yunnan), Laos och norra Vietnam
Blythipicus pyrrhotis sinensis – förekommer i sydöstra Kina (Guizhou och Guangxi i Fujian)
Blythipicus pyrrhotis annamensis – förekommer i högländerna i södra Vietnam
Blythipicus pyrrhotis hainanus – förekommer i bergen på Hainan (södra Kina)
Blythipicus pyrrhotis cameroni – förekommer i högländer på Malackahalvön

Släktskap

Umbraspettarna tillhör en grupp hackspettar där även sultanspettarna i Chrysocolaptes och orangeryggig suktanspett (Reinwardtipicus validus) ingår. Dessa är i sin tur systergrupp till de amerikanska jättespettarna i Campephilus.

Levnadssätt

Större umbraspett påträffas i städsegrön skog upp till 2750 meters höjd, men oftast över 1000 meter. Den lever av termiter, myror och stora trädlevande larver från skalbaggar, men även andra insekter och ibland bär. Fågeln häckar mellan mars och juni i ett trädhål lågt i ett träd, mellan en och fyra meter ovan mark. Där lägger den två till fyra vita ägg.^[5]^[6]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt ovanlig, dock lokalt vanlig.^[7]

Namn

Fågelns vetenskapliga släktesnamn hedrar den engelske zoologen Edward Blyth (1810-1873).^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Blythipicus pyrrhotis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:264, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Winkler, H. & Christie, D.A. (2018). Bay Woodpecker (Blythipicus pyrrhotis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56327 16 december 2018).
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Blythipicus pyrrhotis.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör större umbraspett.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Blythipicus pyrrhotis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[robson-5] [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:264, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-6] Winkler, H. & Christie, D.A. (2018). Bay Woodpecker (Blythipicus pyrrhotis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56327 16 december 2018).

[7] Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]