Större svartpitta
| Större svartpitta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Svartpittor Melampittidae |
| Släkte | Megalampitta |
| Art | Större svartpitta M. gigantea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Megalampitta gigantea | |
| Auktor | (Rothschild, 1899) |
| Synonymer | |
|
Större melampitta Melampitta gigantea | |
Större svartpitta[2](Megalampitta gigantea) är en av två fågelarter i den lilla familjen svartpittor inom ordningen tättingar.[3] Denna art häckar i Nya Guineas otillgängliga kalkstenshaltiga bergstrakter där den unikt tros bygga sina bon i doliner. Arten anses vara sällsynt och mycket lokalt förekommande, men den tros inte vara hotad och beståndet kategoriseras som livskraftigt.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Svartpittor är mörka, satta trastliknande fåglar med korta vingar och rätt kort stjärt. Denna art är 29 cm lång, i fjäderdräkten helsvart eller med varierande inslag av rostbrunt. Ögat är mörkbrunt, ben och näbb svarta. Könen är lika. Ving- och stjärtpennor är olikt sin mindre släkting mindre svartpitta styva, en möjlig anpassning till sitt förmodade häckningsbeteende (se nedan). Lätet är monotont upprepade parvisa rätt ljudliga och ganska ljusa toner.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer fläckvist utmed lägre bergssluttningar på Nya Guinea,[3] närmare bestämt på Vogelkophalvön i Arfakbergen, på Bomberaihalvön i Fakfak- och Kumawabergen, södra sluttningen av Snow Mountains (vid floderna Utakwa och Setekwa), på Mount Somoro i Torricellibergen samt på Mount Mura i sydöstligaste delen av Central Dividing Range.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Svartpittornas familjetillhörighet har historiskt varit omtvistad, där olika auktoriteter placerat dem bland familjer som marksmygar, monarker, paradisfåglar, murarkråkor och satängfåglar. DNA-studier visar dock att de utgör en egen utvecklingslinje, nära släkt med både paradisfåglar och murarkråkor.[5][6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Större svartpitta hittas i skogsområden i olända karstberg, på mellan 650 och 1400 meters höjd. Den tros vara stannfågel. Födan är okänd, men tros bestå av insekter. Enligt lokalbefolkningen i Farfakbergen är boet en stor korg flätad av klängväxter som hängs under marknivå i en djup, brant och smal dolin.[4]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namnet svartpitta är en direktöversättning av det vetenskapliga namnet Melampitta, släktesnamn för mindre svartpitta och tidigare även för större svartpitta. Namnet syftar på likheten med medlemmar i familjen Pittidae, tidigare kallade pittor, numera juveltrastar. Pitta kommer från det dravidiska språket telugu där det betyder liten fågel.[7]
Status
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett rätt stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Den tros inte heller vara utsatt för några betydande hot. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Beståndet har inte uppskattas, men rapporteras vara sällsynt och mycket lokalt förekommande, men detta kan vara ett resultat av dess otillgängliga levnadsmiljö. I Farfakbergen har den visats sig vara lokalt ganska vanlig.[8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2016 Megalampitta gigantea Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2001.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b c] Boles, W. (2020). Greater Melampitta (Melampitta gigantea), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gremel1.01
- ^ Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.
- ^ Jønsson, K.A., P.-H. Fabre, J.D. Kennedy, B.G. Holt, M.K. Borregaard, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2016), A supermatrix phylogeny of corvoid passerine birds (Aves: Corvides), Mol. Phylogenet. Evol. 94, 87-94.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ Coates, B. J. 1990. The birds of Papua New Guinea, 2: passerines. Dove, Alderley, Australia.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Megalampitta gigantea.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|