Hoppa till innehållet

Satängfåglar

Från Wikipedia
Satängfåglar
Tofssatängfågel (Cnemophilus macgregorii)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSatängfåglar
Cnemophilidae

Satängfåglar (Cnemophilidae) är en liten familj av ordningen tättingar.[1][2] Familjen består av tre arter i de två släktena Cnemophilus och Loboparadisea med utbredning enbart på Nya Guinea:[1]

Satängfåglar behandlades traditionellt som en del av familjen paradisfåglar. Genetiska studier har dock visat att de är avlägset släkt och utgör en helt egen utvecklingslinje. Det är oklart exakt vilka deras närmaste släktingar är, där studierna gett olika resultat, antingen basalt i Corvoidea,[3][4], som systergrupp till vårtkråkor och hihier[5][6] eller basalt i Passerida[7] nära en grupp som bland annat består av sydhakar och kråktrastar.[8]

  1. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-01
  3. ^ Cracraft, J. & Feinstein, J. (2000). What is not a bird of paradise? Molecular and morphological evidence places Macgregoria in the Meliphagidae and the Cnemophilinae near the base of the corvoid tree. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 267(1440): 233–241.
  4. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  5. ^ Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.
  6. ^ Driskell, A., Christidis, L., Gill, B.J., Boles, W.E., Barker, F.K. & Longmore, N.W. (2007). A new endemic family of New Zealand passerine birds: adding heat to a biodiversity hotspot. Australian Journal of Zoology 55(2): 73–78.
  7. ^ Irestedt, M., Fuchs, J., Jønsson, K.A., Ohlson, J.I., Pasquet, E. & Ericson, P.G. (2008). The systematic affinity of the enigmatic Lamprolia victoriae (Aves: Passeriformes)--an example of avian dispersal between New Guinea and Fiji over Miocene intermittent land bridges? Molecular Phylogenetics and Evolution 48(3): 1218–1222.
  8. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.