Hoppa till innehållet

Gulbukig satängfågel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Loboparadisea)
Gulbukig satängfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSatängfåglar
Cnemophilidae
SläkteLoboparadisea
Rothschild, 1896
ArtGulbukig satängfågel
L. sericea
Vetenskapligt namn
§ Loboparadisea sericea
AuktorRothschild, 1896
Synonymer
Gulbukad paradisfågel

Gulbukig satängfågel[2] (Loboparadisea sericea) är en fågel i familjen satängfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Hane hos gulbukig satängfågel har mörkt huvud, rostrött på rygg, vingar och stjärt och gult på övergump och undersida upp till strupen. Ovan näbben syns en grönaktig hudflik som sträcker sig till näbbroten. Honan liknar hanen men är mer färglös, har viss streckning på bröstet och saknar hudfliken vid näbben. Ungfågeln är ljusbrun under och streckad, påminnande om orangetofsad lövsalsfågel, men delar inte riktigt utbredningsområde och är tydligt mindre. Lätet består av en serie hårda och raspiga toner.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Gulbukig satängfågel placeras som enda art i släktet Loboparadisea. Den delas in i två underarter:[3]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Satängfåglar behandlades traditionellt som en del av familjen paradisfåglar. Genetiska studier har dock visat att de är avlägset släkt och utgör en helt egen utvecklingslinje. Det är oklart exakt vilka deras närmaste släktingar är, där studierna gett olika resultat, antingen basalt i Corvoidea,[5][6], som systergrupp till vårtkråkor och hihier[7][8] eller basalt i Passerida[9] nära en grupp som bland annat består av sydhakar och kråktrastar.[10]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Gulbukig satängfågel är en sällsynt fågel som förekommer i bergsskogar på medelhög höjd. Där ses den i trädkronorna.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2022 Loboparadisea sericea . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Frith, C. and D. Frith (2020). Yellow-breasted Satinbird (Loboparadisea sericea), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yebsat1.01
  5. ^ Cracraft, J. & Feinstein, J. (2000). What is not a bird of paradise? Molecular and morphological evidence places Macgregoria in the Meliphagidae and the Cnemophilinae near the base of the corvoid tree. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 267(1440): 233–241.
  6. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  7. ^ Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.
  8. ^ Driskell, A., Christidis, L., Gill, B.J., Boles, W.E., Barker, F.K. & Longmore, N.W. (2007). A new endemic family of New Zealand passerine birds: adding heat to a biodiversity hotspot. Australian Journal of Zoology 55(2): 73–78.
  9. ^ Irestedt, M., Fuchs, J., Jønsson, K.A., Ohlson, J.I., Pasquet, E. & Ericson, P.G. (2008). The systematic affinity of the enigmatic Lamprolia victoriae (Aves: Passeriformes)--an example of avian dispersal between New Guinea and Fiji over Miocene intermittent land bridges? Molecular Phylogenetics and Evolution 48(3): 1218–1222.
  10. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]