Spilopelia suratensis

	Spilopelia suratensis; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Duvfåglar; Columbiformes
Familj	Duvor; Columbidae
Släkte	Spilopelia
Art	S. suratensis
Vetenskapligt namn
	§ Spilopelia suratensis
Auktor	(Gmelin, JF, 1789)
Synonymer
	Spilopelia chinensis suratensis; Streptopelia chinensis suratensis

Spilopelia suratensis, "västlig pärlhalsduva"^[a], är en asiagisk fågelart i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.^[1] Den betraktas oftast som underart till pärlhalsduva (Spilopelia chinensis).

Utseende och läten

Denna duva är en 27,5-30 cm lång brun fågel som är mycket lik pärlhalsduvan (S. chinensis i begränsad mening). Den skiljer sig dock genom att vara mycket blekare fläckad ovan orsakat av beige fjäderspetsar. Vidare har den rött öga med röd ögonring istället för gul till orange öga med blågrå ögonring. Även sången skiljer sig, ett sorgesamt och upprepat "ook-oo-oo-ow".^[3]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i Pakistan, Nepal och Indien söderut till Sri Lanka och österut till Bhutan och Assam.^[3] Tillfälligt har den påträffats i Afghanistan.^[1] Arten behandlas oftast som underart till pärlhalsduvan^[4] men urskiljs sedan 2014 som egen art av Birdlife International, IUCN och Handbook of Birds of the World.^[1]^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Pärlhalsduvan inkluderades tidigare tillsammans med palmduvan ofta med turturduvor och turkduvor i Streptopelia. DNA-studier visar dock att arterna är närmare släkt med duvorna i Nesoenas och faktiskt Columba än med övriga arter i Streptopelia.^[5]^[6]

Levnadssätt

Arten påträffas liksom pärlhalsduvan i begränsad mening i olika miljöer som skogslandskap, odlingsbygd och kring bebyggelse, dock i fuktigare områden där palmduvan istället är vanligare i de torrare. Den ses vanligen på marken där de födosöker efter frön och säd.^[7] Ibland tar den även insekter och har rapporterats äta svärmande termiter.^[8]

Häckning

Häckningen är utspridd i varmare regioner men tendererar att ske sommartid i mer tempererade.^[7] Den häckar lågt i vegetationen och bygger ett löst bo av kvistar där den lägger två vitaktiga ägg. Bona placeras ibland direkt på marken eller på byggnader.^[9]^[10] Båda föräldrarna hjälps åt i att bygga boet, ruva äggen och mata ungarna. Äggen kläcks efter cirka 13 dagar och ungarna är flygga två veckor senare.^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn suratensis syftar på staden Surat vid Cambaybukten i nordöstra Indien.^[11]

Noter

Kommentarer

^ Fri översättning av det engelska trivialnamnet Western Spotted Dove, officiellt svenskt trivialnamn saknas.^[2]

Källor

^ [a b c d e f] Birdlife International 2014 Spilopelia suratensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b c] del Hoyo, J., Collar, N., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2016). Western Spotted Dove (Spilopelia suratensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/467132] 2016-09-17).
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
^ Cheke, A.S. (2005), Naming segregates from Columba-Streptopelia pigeons following DNA studies on phylogeny, Bull. Brit. Ornith. Club 125, 293-295.
^ Gonzalez, J., G. Delgado Castro, E. Garcia-del-Rey, C. Berger, and M. Wink (2009), Use of mitochondrial and nuclear genes to infer the origin of two endemic pigeons from the Canary Islands, J. Ornithol. 150, 357-367.
^ [a b c] Handbook of the birds of India and Pakistan. Volume 3 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. 1981. Sid. 151–155.
^ ”Spotted Dove Streptopelia chinensis feeding on winged termites”. Journal of the Bombay Natural History Society 102 (1). 2005. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48378798.
^ Subramanya, S; Karthikeyan S; Prasad JN; Srinivasa TS; Arun B (1992). ”An unusual nest-site of Spotted Dove Streptopelia chinensis (Scopoli)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 89 (2). https://www.biodiversitylibrary.org/page/48732718.
^ Allan, CW (1909). ”Doves nesting on the ground”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 19 (2): sid. 523–524. https://www.biodiversitylibrary.org/page/5449980.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Spilopelia suratensis.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection

[3] Fri översättning av det engelska trivialnamnet Western Spotted Dove, officiellt svenskt trivialnamn saknas.^[2]

[IUCN-1] [a b c d e f] Birdlife International 2014 Spilopelia suratensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[hbw-4] [a b c] del Hoyo, J., Collar, N., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2016). Western Spotted Dove (Spilopelia suratensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/467132] 2016-09-17).

[IOC-5] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.

[6] Cheke, A.S. (2005), Naming segregates from Columba-Streptopelia pigeons following DNA studies on phylogeny, Bull. Brit. Ornith. Club 125, 293-295.

[7] Gonzalez, J., G. Delgado Castro, E. Garcia-del-Rey, C. Berger, and M. Wink (2009), Use of mitochondrial and nuclear genes to infer the origin of two endemic pigeons from the Canary Islands, J. Ornithol. 150, 357-367.

[hbk-8] [a b c] Handbook of the birds of India and Pakistan. Volume 3 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. 1981. Sid. 151–155.

[9] ”Spotted Dove Streptopelia chinensis feeding on winged termites”. Journal of the Bombay Natural History Society 102 (1). 2005. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48378798.

[10] Subramanya, S; Karthikeyan S; Prasad JN; Srinivasa TS; Arun B (1992). ”An unusual nest-site of Spotted Dove Streptopelia chinensis (Scopoli)”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 89 (2). https://www.biodiversitylibrary.org/page/48732718.

[11] Allan, CW (1909). ”Doves nesting on the ground”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 19 (2): sid. 523–524. https://www.biodiversitylibrary.org/page/5449980.

[12] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[a]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[2]