Sotvingad mås
| Sotvingad mås Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adult sotvingad mås i häckningsdräkt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Lari |
| Familj | Måsfåglar Laridae |
| Släkte | Leucophaeus |
| Art | Sotvingad mås L. atricilla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucophaeus atricilla | |
| Auktor | Linnaeus, 1758 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Larus atricilla | |
 Adult i vinterdräkt | |
Sotvingad mås (Leucophaeus atricilla) är en medelstor mås som förekommer i Nord- och Sydamerika.[2]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]
Sotvingad mås är storlek mitt emellan skrattmåsen och fiskmåsen.[3] Den mäter 36–41 centimeter, har ett vingspann på 98–110 centimeter och väger i genomsnitt 320 gram.[4][3] Hanen är något större än honan.[4] Den har ganska långa mörka ben och en lång näbb. Sotvingad mås har tre åldersklasser.[3] I häckningsdräkt är arten distinkt med sin vita undersida, mörkgrå ovansida, svarta huvud och röd näbb. Den har två smala vita streck som omger bakre delen av ögat likt "ögonlock". I denna dräkt är ovansidan av vingarna mörkare än hos någon annan mås i samma storlek och dess svarta vingspetsar saknar helt vitt. Vintertid är huvudet på den adulta måsen till största delen vitt med endast en antydan till svarta streck, främst bakom ögat. Under denna period är näbben svart med endast lite rött på näbbspetsen.
Juvenilen är till största delen vattrad i brunt men i flykten visar den upp ett brett svart ändband på stjärten som kontrasterar mot den annars vita stjärten. Till första vintern har den genomgått en partiell ruggning och har då gråbrun rygg, solkigt grått bröst och kroppssida, vit buk och vitt huvud med ett mörkgrått parti bakom ögat. Undersidan av vingen är då vit med mycket mönstring i grått. Under första sommaren anlägger den en rudimentär svart huva men är fortfarande vit i pannan och på strupen. Till andra vintern har den ruggat vingpennorna och vingovansidan är då mörkt jämngrå och vingspetsen har ett stort svart parti. Även undersidan av handpennorna är mörka medan resten av vingundersidan är vit. Den har gråaktig nacke och hals, och stjärten är oftast helvit men vissa har lite mörkt på stjärtspetsen.
Förväxlingsmöjligheter med andra arter
[redigera | redigera wikitext]Den främsta förväxlingsmöjligheten är präriemås (L. pipixcan) som skiljs på att den alltid har vit vingundersida med bara en liten svart vingspets, är något mindre, har kortare näbb, kortare röda ben och som adult har den ganska lite svart, som omges av vitt på vingspetsen. Om den sotvingad måsen ses ensam på långt håll kan den även förväxlas med 2:a och 3:e vinterns silltrutar.[3] Eftersom sotvingad mås ofta jagar andra havsfåglar för att stjäla deras mat så kan också den brunmörka juvenilen misstas för en labb.[4]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Dess läte är ett hest kee-agh som upprepat ungefär låter som ett högfrekvent skratt.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Arten häckar utmed Nordamerikas och norra Sydamerikas Atlantkust, och i Mexiko, Centralamerika och Västindien.[5][4] Den delas upp i två underarter med följande utbredning:[2]
- nordlig sotvingad mås[6] Leucophaeus atricilla megalopterus (Bruch, 1855) – häckar i Nordamerika och Centralamerika, från sydöstra Kalifornien söderut till västra Mexiko och från Maine till östra Centralamerika. Övervintrar till Peru
- Leucophaeus atricilla atricilla – häckar i Västindien och på Trinidad. Övervintrar till norra Brasilien
Den nordliga häckningspopulationerna är flyttfåglar och flyttar söderut om vintern till Centralamerika och norra Sydamerika. Den är en sällsynt gäst i Västeuropa[7] och har påträffats fem gånger i Sverige, första tillfället när en ungfågel gästade Göteborgs fiskehamn 18–20/1 1964.[8]
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studier[9][10] visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid sotvingad mås placerades i Leucophaeus. Amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) följde rekommendationerna i juli 2007. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU)[11] liksom Sveriges ornitologiska förenings taxonomikommitté[12] (SOF) valde dock initialt att behålla arterna urskilda i Leucophaeus i Larus eftersom studier inte visar på några osteologiska skillnader släktena emellan.[13] Efter att även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl.[2] och International Ornithological Congress IOC[14] erkände Leucophaeus följde även SOF (då under namnet BirdLife Sverige) efter 2017.[15] BirdLife International inkluderar dock fortfarande Leucophaeus i Larus.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Sotvingad mås häckar vid många olika typer av öppna strandnära biotoper, exempelvis vid våtmarker och dammar, i stora kolonier.[4] De stora boet är en uppskrapad grop som kläs med gräs. De tre till fyra äggen ruvas i ungefär tre veckor av båda föräldrarna.[5] Den är en allätare, som de flesta måsar, och lever även av as. Den ägnar sig även ofta åt kleptoparasitism, vilket innebär att de jagar andra havsfåglar för att stjäla föda.[4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Sotvingad mås heter Laughing Gull på engelska, vilket kan översättas till "skrattmås". Detta namn har den fått för sitt skrattande läte. I verket Ornithologia, skriven av Mathurin Jacques Brisson 1760, beskrivs sotvingad mås och skrattmås (Larus ridibundus) som olika underarter av arten Gavis ridibunda. När Linné taxonomiskt skulle beskriva skrattmåsen, utgick han därför ifrån det engelska namnet Laughing Gull, varför både det vetenskapliga namnet ridibundus och det svenska trivialnamnet refererar till "skratt". Skrattmåsen har dock inte ett skrattande läte men detta kände inte Linné till eftersom skrattmåsen inte häckade i Sverige på 1700-talet då han beskrev den. Sotvingade måsens nuvarande vetenskapliga artnamn atricilla betyder "svartstjärtad".[16]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus atricilla Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, och C. L. Wood.. ”Clements Checklists v2015” (på engelska). Cornell University. http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/. Läst 15 november 2015.
- ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 188-189. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b c d e f] David Allen Sibley (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society, sid:211, ISBN 0-679-45122-6
- ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Sverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Sotvingad mås, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
- ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
- ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.
- ^ Chu, P. C. 1998. A phylogeny of the gulls (Aves: La rinae) inferred from osteological and integumentary charac ters. Cladistics 14: 1–43.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2017). ”Nya arter i Tk:s lista”. Vår fågelvärld 76 (1): sid. 1-12. ISSN 0042-2649. https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2018/10/Tk_Rapport_8-long-version.pdf. Läst 15 februari 2017.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Sotvingad mås - USGS Patuxent Bird Identification InfoCente
- Populationsstorlek av sotvingad mås - Cornell Lab of Ornithology
Wikimedia Commons har media som rör sotvingad mås.
Wikispecies har information om Leucophaeus atricilla.- Läten på xeno-canto.org
|