Sommarö, Föglö
| Sommarö | |
| By | |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Autonom region |  Åland
|
| Kommun | Föglö |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling |
| Läge | Ålands skärgård |
| - koordinater | 60°02′08″N 20°33′42″Ö / 60.0356°N 20.5618°Ö |
| Folkmängd | 19 (2023-12-31)[1] |
| Befolkades | medeltiden |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Postort | Föglö |
| Postnummer | 22710[2] |
| Registerby | 062-421[3] |
| Geonames | 636332 |
  Byns läge på Åland.
| |
Sommarö är en by i Föglö kommun på Åland med 19 invånare (2023).
Den ligger i den del av kommunen som kallas Östersocken och gränsar i norr mot byn Horsholma, i öster och söder mot Hastersboda samt i väster mot Sanda och en kort sträcka mot Skogboda. Dessutom har Sommarö vattengräns i öster mot Sottunga kommun och byarna Husö och Hästö.
Sommarö och resten av Östersocken har förbindelse med de västra delarna av Föglö via Brändöströms bro över Brändö strömmen, det smala sund som skiljer Brändö från byn Sonboda.
Sommarö hörde till Föglö församling fram till 2006, därefter till Ålands södra skärgårdsförsamling.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Liksom resten av Ålands skärgård befolkades Sommarö under medeltiden. Byn är en avsöndring från den större byn Hastersboda i öster.
På medeltiden låg Hastersboda och Sommarö på två olika öar, åtskilda genom ett smalt sund. Namnet Sommarö berättar att ön ursprungligen, innan den var bebodd, mest användes sommartid av Hastersbodaborna, säkert främst som betesholme.[4] På ön anlade sedan någon, kanske en yngre son i Hastersboda, ett nybygge som kom att kallas Sommarö efter ön. Senare tillkom ytterligare två nybyggen på samma ö, Sanda i väster och Skogboda i söder. Med tiden utvecklades de till byar som successivt avsöndrades från Hastersboda och fick sina egna domäner inom bestämda gränser. Men det var en långdragen process. Av 1661 års jordebok framgår att Sommarö ännu hade skog och betesmark gemensamt med Hastersboda.[5]
1500- och 1600-talet
[redigera | redigera wikitext]När vi första gången möter Sommarö i de historiska källorna, i 1537 års skattebok, hade byn två bönder, Mats Gudmundsson och Jeppe Jönsson. Men från 1539 och ännu 1558 finns bara en bonde i byn, Mats Gudmundsson och efter honom Gudmund Mattsson. Från 1580-talet redovisas regelmässigt tre bönder i Sommarö. Hur det skiftande antalet bönder i längderna ska förstås är oklart, möjligen är en Sommaröbonde en tid redovisad under grannbyn Hastersboda, som har nio bönder och senare åtta.
De tre gårdarna var:
- nr 1, Mellangård,
- nr 2, Östergård, och
- nr 3, Västergård.[6]
Hela Sommarö blev öde omkring år 1600. Vilka olyckor som drabbade byn är okänt. De sista åren på 1500-talet präglades av missväxt och hungersnöd samtidigt som många gårdar i Föglö, särskilt kring Degerby, drabbades hårt av härjande krigsfolk, vilket ledde till att många blev öde. Men östra delen av socknen verkar inte ha drabbats lika hårt, bortsett från Sommarö. Det dröjde inte särskilt många, till 1606, innan de tre gårdarna åter var bebodda.[7]
1700-talet
[redigera | redigera wikitext]Den första kartan över Sommarö upprättades 1773 av lantmätaren Carl Niclas Biörckbom i samband med att byn skattlades. Lantmätaren beskriver böndernas villkor. De försörjde sig i huvudsak på jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Fisket, som bedrevs på höstar och vårar, var någorlunda lönande. Bönderna kunde också sälja en del ost och kreatur. Inkomsterna räckte till att betala kronoutlagorna (skatterna) och köpa sådant som de behövde till sina gårdar såsom råg, korn, hampa, järn och salt. Lantmätaren ger här ett bra exempel på hur ekonomin i den åländska skärgården såg ut i äldre tider: Fisket och boskapsskötseln gav ett överskott som genom handel kunde omvandlas till i första hand spannmål och salt, två ständiga bristvaror för skärgårdsborna.[8]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]I mitten på 1900-talet byggdes vägar, vägbankar och broar i Föglö som förband byarna med varandra. Bilar ersatte med tiden båtarna. Hur livet tedde sig innan vägarna fanns berättade före detta skomakaren Karl Eriksson (1895–1993), född i Sommarö, för etnologen Per-Ove Högnäs i november 1984: I Karl Erikssons barndom hade alla i Sommarö egna båtar som man for till kyrkan med; 19–21 fots gavelbåtar med ett sprisegel och fock. Längre tillbaka hade Östersocken gemensamma kyrkbåtar med fyra par åror. Roddarna byttes av vid Halvfärdingskobb. Om det var tjänlig vind seglade man. Vid kyrkan tog man iland vid Likholm.[9]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]På Östergårds i Sommarö finns familjeföretaget Sommarögård som bedriver fiske och förädling av fisk, stuguthyrning samt jord- och skogsbruk. En stor del av verksamheten utgörs av djurhållning, framförallt fåruppfödning.[10]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Sommarö 1970–2020[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 22 | |||
| 1980 | 15 | |||
| 1990 | 19 | |||
| 2000 | 14 | |||
| 2010 | 16 | |||
| 2020 | 19 | |||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Invånarantalet i byar och stadsdelar 1905–2023” (excel-fil). ÅSUB, Ålands statistik- och utredningsbyrå. https://www.asub.ax/sv/befolkning-befolkningens-storlek-och-struktur-tabeller. Läst 6 augusti 2024.
- ^ ”Postnummer by/område på Åland”. Åland Post. http://www.alandpost.ax/privat/skicka-brev/postnummer-pa-aland/postnummer-byomrade-pa-aland.
- ^ ”Kommuner och byar 2013” (excel-fil). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/information-om-lantmateriverket/organisation/statistik. Läst 6 augusti 2024.
- ^ Solstrand 1988, s. 165. ”Namnet förekommer på många håll och är i allmänhet namn på betesholmar.”
- ^ Skogsjö 2003, s. II:299 och 301.
- ^ Weckström 1852, sid. 56.
- ^ Skogsjö 2003, s. II:300.
- ^ Skogsjö 2003, s. II:301.
- ^ Skogsjö 2003, s. II:302.
- ^ ”Om oss”. Sommarögård. https://sommarogard.ax/om-oss/. Läst 24 september 2024.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund. Libris 8034161. ISBN 951-95220-6-9
- Skogsjö, Håkan (2009). Familjer och gårdar i Föglö : från stormaktstid till nutid. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-3-8
- Solstrand, Per Henrik (1988). ”Ortnamnen i Föglö”. Föglö. Del II. ISBN 952-90027-6-9
- Weckström, M. (1852). Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland 1851. Åland. Åbo: Eget förlag. sid. 56. Libris 2819657. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1908051?page=57. Läst 27 september 2024
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Kartplatsen”. Sommarö. Lantmäteriverket (Finland). https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/?lang=sv&n=6672866.443&e=141569.279&zoom=10. Läst 10 september 2024.
| |||||||||||||||||||
| |||||||
