Hoppa till innehållet

Brändö, Föglö

Brändö
By
Gården Johans i Brändö.
Gården Johans i Brändö.
Land Finland Finland
Autonom region Åland Åland
Ekonomisk region Ålands skärgård
Kommun Föglö
Församling Ålands södra
skärgårdsförsamling
Läge  
 - koordinater 60°02′58″N 20°32′20″Ö / 60.0495°N 20.5390°Ö / 60.0495; 20.5390
Folkmängd (2023-12-31)[1]
Befolkades medeltiden
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postort Föglö
Postnummer 22710[2]
Registerby 062-404[3]
Geonames 660522
Byns läge på Åland.
Byns läge på Åland.
Byns läge på Åland.

Brändö är en by i Föglö kommun på Åland med 4 invånare (2023).

Byn hörde till Föglö församling fram till 2006, därefter till Ålands södra skärgårdsförsamling.

Brändö ligger i den del av kommunen som kallas Östersocken och gränsar i norr mot byn Finholma, i öster mot byn Horsholma, i söder mot byn Sanda och i väster mot byn Sonboda.

Bebyggelsen ligger på en tidigare ö, Brändö, som genom landhöjningen har växt samman med flera andra öar i söder och tillsammans bildar Östersocken.

Östersocken har förbindelse med de västra delarna av Föglö via Brändöströms bro över Brändö strömmen, det smala sund som skiljer Brändö från byn Sonboda. Den gamla bron, en smal hängbro byggd 1958, i folkmun Golden Gate, ersattes 2022 av en ny bro av annan konstruktion.[4]

Byn Brändö är en medeltida avsöndring från grannbyn Horsholma i söder, som i sin tur är avskild från områdets urby Hastersboda.[5]

Namnet Brändö kommer av att växtligheten på ön någon gång brunnit, kanske till följd av ett blixtnedslag. Namnet är vanligt i skärgårdarna längs Sveriges och Finlands kuster; bara på Åland finns ett flertal Brändö, förutom i Föglö också i kommunerna Geta, Hammarland, Jomala och förstås i Brändö.[6]

Byn Brändö hade helt säkert existerat i flera hundra år när den nämns första gången i de historiska källorna, i 1530-talets skatteböcker. Då hette bönderna Klaus Andersson och Bertil Eriksson. Den ena gården, den som Bertil Eriksson innehade, var speciell på så vis att den låg till hälften i Brändö och till hälften i grannbyn Sanda. Hur detta egendomliga förhållande uppkommit, finns veterligen inga uppgifter om. Mest sannolikt är väl att det skett genom arv. På 1650-talet blev gården öde och delades sedan mellan den andra Brändögården och en gård i Sanda. Därefter fanns bara en gård i Brändö.[7]

En beskrivning av byn ges i samband med den skattläggning som lantmätaren Carl Niclas Biörckbom gjorde 1773 och som resulterade i den första kartan över Brändö. Bonden försörjde sig på jordbruk och boskapsskötsel samt fiske. Skogen räckte till gårdens eget behov av timmer, gärdsle och brännved. Fisket var ringa, högst tolv lispund (ca 100 kg) till avsalu. Någon annan inkomstkälla hade inte Brändöbonden, förutom att han sålde en del ost och kreatur i Stockholm.[8]

Det enstaka hemmanet Brändö delades i början av 1800-talet mellan två bröder, Anders Henriksson (född 1778) och Johan Henriksson (1780–1848). Anders sålde sin halva redan 1804, blev istället skärgårdsstyrman och kallade sig Brändstedt. Johans halva ägs fortfarande av hans efterkommande och kallas Johans efter Johan Henriksson. Den andra halvan heter Nedergård och kallas Nordlunds i folkmun.[9]

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

En sevärdhet i byn är Nedergårds gårdsmuseum. Där finns samlingar inom skärgårdskultur och sjöfart, båtmodeller samt galleri Lillstugan.[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Brändö 1970–2020[1]
År Folkmängd
1970
  
8
1980
  
3
1990
  
3
2000
  
0
2010
  
0
2020
  
4

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]