San Giacomo in Orreu
| San Giacomo in Orreu | |
| Kyrka | |
| Land |  Italien
|
|---|---|
| Ort | Rom |
| Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
| Stift | Roms stift |
| Plats | i närheten av Via Marmorata |
| Invigd | förmodligen 1200-talet |
| Dekonsekrerad/ Riven |
|
| - Riven | 1300-talet eller 1400-talet |
San Giacomo in Orreu, även benämnd Sancti Iacobi in Horrea,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige aposteln Jakob. Kyrkan var belägen i närheten av Via Marmorata i dåvarande Rione Ripa, nuvarande Rione Testaccio. Tillnamnen ”Orreu” och ”Horrea” syftar på Horreum Galbae, ett stort horreum, beläget i området.[2]
San Giacomo in Orreu var en av många mindre kyrkobyggnader i nuvarande södra Rione Ripa och norra Rione Testaccio.[a] Dess första dokumenterade omnämnande återfinns i en bulla, promulgerad av påve Honorius III år 1220; den benämns ”Sancti Iacobi in Horrea” och uppräknas bland filialerna till församlingskyrkan San Gregorio al Clivo Scauri. I Il Catalogo di Torino från cirka 1320 benämns kyrkan ”Ecclesia sancti Jacobi in Orreu non habet servitorem”, det vill säga att den saknar tjänare. Ferruccio Lombardi drar av denna upplysning slutsatsen att kyrkan redan då var övergiven.[2]
Omnämningar i kyrkoförteckningar
[redigera | redigera wikitext]| Katalog | År | Benämning |
|---|---|---|
| Il Catalogo Parigino | cirka 1230 | s. Iacobus in Cerea[3] |
| Il Catalogo di Torino | cirka 1320 | Ecclesia sancti Jacobi in Orreu[4] |
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dessa kyrkobyggnader är Sant'Anastasio de Marmorata, Sant'Anna de Marmorata, San Foca, San Geminiano, San Giacomo in Orreu, San Giovanni in Orreu, San Lazzaro alla Marmorata, San Lorenzo in Bascio, Santa Maria de Episcopio, San Salvatore de Marmorata, San Salvatore de Molellis, San Niccolò de Marmorata och Santi Pietro e Martino.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hülsen 1927, s. 266
- ^ [a b] Lombardi 1998, s. 301
- ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#316. Läst 22 januari 2022.
- ^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#262. Läst 22 januari 2022.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ancona, Alice; Contino, Alessia; D'Alessandro, Lucilla (2012). Rita d'Errico & Carlo M. Travaglini. red. ”Dalla città antica alla città moderna tra identità e discontinuità: il museo diffuso del rione Testaccio” (på italienska). Roma moderna e contemporanea: rivista interdisciplinare di storia (Roma: Università Roma Tre-CROMA) 20 (2): sid. 379–416. ISSN 1122-0244. https://www.academia.edu/21224222/Ancona_A_Contino_A_DAlessandro_L_Dalla_citt%C3%A0_antica_alla_citt%C3%A0_moderna_tra_identit%C3%A0_e_discontinuit%C3%A0_il_museo_diffuso_del_rione_Testaccio_in_Roma_Moderna_e_Contemporanea_ricerche_sul_patrimonio_urbano_tra_Testaccio_e_Ostiense_XX_2_Roma_2014_379_417. Läst 22 januari 2022.
- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 609–610. OCLC 9269651
- Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1300. OCLC 2997278
- Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 266. OCLC 3696954
- Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 301. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329
- Pautrier, Massimo (2013) (på italienska). I Santi delle Chiese medievali di Roma (IV–XIV secolo). Roma. sid. 132. ISBN 978-1-291-37077-5