Sabinait

	Sabinait
	Sabinait från stenbrottet Poudrette, Mont Saint-Hilaire, Kanada (bildbredd 2,3 x 2,2 mm).
Kategori	Karbonatmineral
Dana klassificering	16a.05.04.01
Strunz klassificering	5.BB.20
Kemisk formel	Na4Zr2Ti[O\|CO3]4
Färg	Färglös
Kristallstruktur	Monoklina
Spaltning	Fullkomlig för {001}, tydlig för {100}
Glans	Glasglans, sidenglans i aggregat.
Ljusbrytning	nα = 1,720 – 1,740, ; nβ = 1,790 – 1,800, ; nγ = 1,850 – 1,900
Dubbelbrytning	0,130 – 0,160
Optisk karaktär	Tvåaxligt negativ eller positiv
Transparens	Genomskinlig
Streckfärg	Vit
Densitet	uppmätt: 3,36; beräknad: 3,44 – 3,48
Löslighet	= Löslig med brus i varm Saltsyra

Sabinait är ett mycket ovanligt karbonatmineral. Det kristalliserar i det monoklina kristallsystemet med sammansättningen Na₄Zr₂Ti[O|CO₃]₄. Kemiskt sett är det alltså ett natrium-zirkonium-titan-karbonat.

Sabinait är färglöst och genomskinligt och bildar små pseudohexagoala kristaller. Den yttre formen är tavelartad eller som kompakta eller pulverformiga kalklika beläggningar.

Etymologi och historia

Sabinait upptäcktes första gången i stenbrottet ”Francon“ nära Montreal in Kanada och beskrevs 1980 av John Leslie Jambor, B. Darko Sturman och G. C. Weatherly. Mineralet namngavs efter den kanadensiske mineralogen Ann Phyllis Sabina Stenson.^[4]

Klassning

Enligt Strunz klassifikatiossystem nionde upplagan tillhör sabinait mineralklassen Karbonater och nitrater med underavdelningen ”utan H₂O“ och gruppen 5.BB.20.

Bildning och förekomst

Bladformat Sabinait-aggregat från stenbrottet Poudrette, Kanada (bildstorlek 4,7 x 4,9 mm)

Sabinait bildas i dawsonithaltiga silicokarbonatiter^[4] och i hålrum i sodalit-syeniter. Utöver dawsonit och sodalit förekommer sabinait tillsammans med ägirin, albit, analcim, ankerit, baryt, kalcit, dolomit, blyglans, ilmenorutil, kryolit, mikroklin, pektolit, pyrit, kvarts, siderit och weloganit.

Utöver Typlokalen stenbrottet "Francon" vid Montreal är sabinait bara (2013) känd från ett ställe till nämligen stenbrottet "Poudrette" vid Mont Saint-Hilaire i Kanada.^[5]

Kristallstruktur

Sabinait kristalliserar monoklint i rymdgruppen C2/c (rymdgrupp-Nr. 15) med gitterkonstant a = 10,20 Å; b = 6,62 Å; c = 17,96 Å och β = 94,1° och 4 formelenheter i enhetscellen.^[1]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Sabinait, tidigare version.

Referenser

^ [a b c] Sabinaite, I: John W. Anthony, Richard A. Bideaux, Kenneth W. Bladh, Monte C. Nichols (Hrsg.): Handbook of Mineralogy, Mineralogical Society of America, 2001 (PDF 67,1 kB)
^ Mindat - Sabinaite
^ [1] data från Handbook of mineralogy, läst 2022-07-08
^ [a b c] http://canmin.geoscienceworld.org/content/18/1/25 Canadian Mineralogist, 1980 s 25, J. L. Jambor et al.]
^ Fyndortslista för Sabinait hos Mindat.org Mindat

[DatabladSabinait-1] [a b c] Sabinaite, I: John W. Anthony, Richard A. Bideaux, Kenneth W. Bladh, Monte C. Nichols (Hrsg.): Handbook of Mineralogy, Mineralogical Society of America, 2001 (PDF 67,1 kB)

[Mindat3495-2] Mindat - Sabinaite

[3] [1] data från Handbook of mineralogy, läst 2022-07-08

[CM18p25-4] [a b c] http://canmin.geoscienceworld.org/content/18/1/25 Canadian Mineralogist, 1980 s 25, J. L. Jambor et al.]

[Fyndort-5] Fyndortslista för Sabinait hos Mindat.org Mindat

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]