Lista över Rysslands statsöverhuvuden

Rysslands
	Rysslands historia
	; Denna artikel är en del av en serie
	Ruskhaganatet
	Kievrus
	Gyllene horden
	Storfurstendömet Moskva
	Tsarryssland
	Kejsardömet Ryssland
	Ryska revolutionen 1905
	Februarirevolutionen
	Ryska republiken
	Ryska revolutionen
Sovjetunionen
	Nya ekonomiska politiken
	Holodomor
	Stora utrensningen
Ryska federationen
	Andra Tjetjenienkriget
	Krimkrisen
Se även
	Ryska statsöverhuvuden
	Rysk-ortodoxa kyrkan
	Rysslands militärhistoria
	Kalla kriget

Detta är en lista över Rysslands statsöverhuvuden.

För det nutida presidentämbetet, se Rysslands president.

Föregångare och storfurstendömen

Kievriket, storfurstendömet Vladimir-Suzdal och Storfurstendömet Moskva är i olika hög grad föregångare till Ryssland och står därför listade. Regentens titel i dessa furstendömen var Knjas (Furste) eller Velikij Knjas (Storfurste). Efter 1460 kallade sig ibland storfursten av Moskva för tsar, men titeln användes inte i arv förrän efter att Ivan den förskräcklige utropar sig till tsar av Ryssland år 1547. Han är också den förste som gör skillnad på titeln storfurste av Moskva och tsar när han under en period utnämner Simeon Bekbulatovitj till storfurste. Periodvis fungerade även patriarken av den rysk-ortodoxa kyrkan som statsöverhuvud, bland annat under perioder av ockupation som i slutet av den stora oredan.

porträtt	Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid
Kievriket (860–1263) [redigera \| redigera wikitext]
se Lista över Kievrikets regenter
Rurikdynastins olika furstendömen (1168–1547) [redigera \| redigera wikitext]
De ryska furstendömena är skattepliktiga till mongolerna under perioden från 1240-talet till 1450-talet. Se Gyllene horden.
se Lista över storfurstar av Vladimir (1168–1362)
se Lista över storfurstar av Tver (1247–1490)
se Lista över storfurstar av Moskva (1283–1547)

Tsarer av Ryssland (1547–1721)

Huvudartikel: Tsarryssland

Rurikdynastin (1547–1598)

Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid

Ivan IV den förskräcklige	Ivan Groznyj	1547–1584	1530–1584
Fjodor I		1584–1598	1557–1598

Ätten Godunov (1598–1605)

Svenskt namn	Regeringstid	Levnadstid

Boris Godunov	1598–1605	cirka 1551–1605^[1]
Fjodor II	13 april – 20 juli 1605	1589–1605

Den stora oredan (1605–1613)

Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid

Falske Dmitrij		1605–1606	död 17 maj 1606
Vasilij IV		1606–1610	1552–1612
Falske Dmitrij II	"Tusjinförrädaren"	1607–1610	död 1610
Falske Dmitrij III		2 mars – 18 maj 1612	död 1612

Ätten Romanov (1613–1721)

Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid

Mikael Romanov	Michail Fjodorovitj Romanov	1613–1645	1596–1645
Aleksej Romanov	Aleksej Michajlovitj Romanov	1645–1676	1629–1676
Fjodor III	Fjodor III Aleksejvitj Romanov	1676–1682	1661–1682
Ivan V	Ivan V Aleksejvitj Romanov	1682–1696	1666–1696
Peter den store	Pjotr Velikij	1682–1721	1672–1725

Kejsare och självhärskare över hela Ryssland (1721–1917)

Ätten Romanov (1721–1762)

Huvudartikel: Kejsardömet Ryssland

Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid

Peter den store	Pjotr Velikij	1721–1725	1672–1725
Katarina I	Jekaterina I	1725–1727	1684–1727
Peter II	Pjotr II	1727–1730	1715–1730
Anna av Ryssland	Anna Ioannovna	1730–1740	1693–1740
Ivan VI	Ivan Antonovitj	1740–1741	1740–1764
Elisabet	Jelizaveta	1741–1762	1709–1762

Ätten Holstein-Gottorp-Romanov (1762–1917)

Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid	Gemål

Peter III	Pjotr III	5 januari – 28 juni 1762	1728–1762	Sin efterträdare
Katarina den stora	Jekaterina II Velikaja	1762–1796	1729–1796	Framlidne företrädaren
Paul I	Pavel I	1796–1801	1754–1801	Maria Fjodorovna
Alexander I	Aleksandr I	1801–1825	1777–1825	Elisabeth Alexejevna
Nikolaus I	Nikolaj I	1825–1855	1796–1855	Alexandra Feodorovna
Alexander II	Aleksandr II	1855–1881	1818–1881	Maria Alexandrovna
Alexander III	Aleksandr III	1881–1894	1845–1894	Maria Fjodorovna
Nikolaus II	Nikolaj II	1894–1917	1868–1918^[2]	Alexandra Fjodorovna

Ryska republikens statschefer (1917)

Huvudartikel: Ryska republiken

Svenskt namn	Ryskt namn	Regeringstid	Levnadstid

Furst Georgij Lvov	Knjas Georgij Lvov	15 mars – 7 juli 1917	1861–1925
Alexander Kerenskij	Aleksandr Kerenskij	21 juli – 8 november 1917	1881–1970

Sovjetunionen (1917–1991)

Under åren (1917–)1922–1991 var Ryssland en del av Sovjetunionen.

Se Lista över Sovjetunionens ledare

Ryska federationens presidenter (1991–)

Se Rysslands president

Kommentarer

Vladislav av Polen valdes till tsar men han tillbringade aldrig någon tid i Ryssland. Ibland tillskrivs han titeln som tsar under perioden 1610–1613.
Gustav II Adolfs bror Karl Filip av Sverige var även han aktuell som alternativ i den Stora oredan men blev aldrig vald.
Av de "Falske Dmitrij" som räknas upp under den stora oredan är det bara den första som kan sägas ha behärskat det ryska territoriet.
Patriarken Filaret (Fjodor Romanov) var förmyndare för sin son Mikael Romanov innan den blivit myndig.
Sofia Aleksejevna var regent under delar av Ivan V och början av Peter den stores tid som tsarer.
Under Ivan VI korta tid som rysk kejsare styrdes landet av Ernst Johann von Biron och Heinrich Ostermann som förmyndare.
Konstantin Pavlovitj var under en period innan Nikolaj I utropad till kejsare av en mindre grupp inom statsstyrelsen. Han avstod sin arvsrätt till förmån för brodern.

Referenser

Noter

^ Boris Godunov styrde i praktiken landet under Fjodor I:s tid vid makten
^ Nikolaj II abdikerade 1917 till förmån för sin bror ärkehertig Mikael som i och med detta var kejsare i 24 timmar innan han avsade sig rätten att efterträda sin bror. Ibland kallas han för Mikael II.

Källförteckning

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lista över Rysslands statsöverhuvuden.
Bilder & media

[1] Boris Godunov styrde i praktiken landet under Fjodor I:s tid vid makten

[2] Nikolaj II abdikerade 1917 till förmån för sin bror ärkehertig Mikael som i och med detta var kejsare i 24 timmar innan han avsade sig rätten att efterträda sin bror. Ibland kallas han för Mikael II.

[1]

[2]