1666

	1666 – MDCLXVI; 358 år sedan
	År; 1663 \| 1664 \| 1665; 1666; 1667 \| 1668 \| 1669
	Årtionde; 1640-talet \| 1650-talet ; 1660-talet; 1670-talet \| 1680-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1666 ; MDCLXVI
Ab urbe condita	2418
Armeniska kalendern	1115 ; ԹՎ ՌՃԺԵ
Assyriska kalendern	6416
Bahaikalendern	-178–-177
Bengaliska kalendern	1073
Berberkalendern	2616
Brittiskt regeringsår	17 Cha. 2 – 18 Cha. 2
Buddhistisk kalender	2210
Burmesiska kalendern	1028
Bysantinska kalendern	7174–7175
Koptiska kalendern	1382–1383
Erianska kalendern	2832
Etiopiska kalendern	1658–1659
Judiska kalendern	5426–5427
Vikram Samvat	1722–1723
Sakakalendern	1588–1589
Kaliyuga	4767–4768
Holocen kalender	11666
Nri-Igbo	666–667
Persiska kalendern	1044–1045
Muslimska kalendern	1076–1077
Nengō (Japan)	Kanbun 5; (寛文5年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3999
Minguokalendern	246 före ROC; 民前246年
Thailändsk kalender	2209
Unixtid

1666 (MDCLXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern. Året kallas ofta Annus Mirabilis och nämns i dikten med samma namn.

Händelser

27 januari – Andra bremiska kriget utbryter när Sverige återigen försöker tvinga Bremen att erkänna Sveriges överhöghet, vilket staden inte vill.

2 september – Den stora stadsbranden i London utbryter och varar i tre dagar, vilken ödelägger större delen av staden.^[3]

15 november – Det andra bremiska kriget slutar med att Sverige erkänner Bremens självständighet genom traktaten i Habenhausen.
28 november – Placat och Påbudh, Om Gamble Monumenter och Antiquiteter, Sveriges första ansats till en fornminneslag, beslutades efter förlaga från Johan Hadorph, och la grunden för rannsakningar efter antikviteter som startade året därpå.

19 december – Stiftelsebrevet för Lunds universitet utfärdas. Universitetet är ett led i Skånes försvenskande och invigs två år senare.

En särskild vägdirektör, wägmästaren, tillsätts för att hålla uppsikt över svenska vägar, broar och skjutsväsendet.
Språkforskaren Johannes Schefferus ger ut sitt historiska arbete Upsalia antiqua i vilket en ny teori om var Uppsalas hednatempel låg presenteras.
Före detta drottning Kristina återkommer en andra gång till Sverige.

9 februari – George Hamilton, brittisk fältmarskalk.
22 februari – Christian Christophersen Sehested, dansk ämbetsman och adelsman, Danmarks storkansler 1708–1721.
15 mars – George Bähr, tysk arkitekt.
12 april – Pierre Legros d.y., fransk barockskulptör.
4 september – Anna Maria Ehrenstrahl (död 1729), svensk konstnär.
5 september – Gottfried Arnold, tysk författare.
6 september – Ivan V, tsar av Ryssland.
15 september – Sofia Dorotea av Celle.
21 september – Fabian Törner, svensk universitetslärare.
9 november – Carl Gustaf Armfeldt d.ä., svensk friherre och general.
12 november – Mary Astell, brittisk författare, feminist och retoriker.

22 januari
- Shah Jahan, indisk mogulhärskare.
- Anna av Österrike, fransk regent.
20 maj – Jordan Edenius, svensk professor.
30 juni – Adam Krieger, organist, kapellmästare och tonsättare.
1 september – Frans Hals, nederländsk konstnär.
23 september – François Mansart, fransk arkitekt.
22 december – Guercino, italiensk konstnär, målare.
26 december – Alexandrine von Taxis, tysk postmästare och grevinna.