Hoppa till innehållet

Romfartuna socken

Från Wikipedia
Romfartuna socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradNorrbo härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area92 kvadratkilometer
Upphov tillRomfartuna landskommun
Romfartuna församling
MotsvararRomfartuna distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag (–)
Norrbo tingslag (–)
Karta
Romfartuna sockens läge i Västmanlands län.
Romfartuna sockens läge i Västmanlands län.
Romfartuna sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°43′50″N 16°33′30″Ö / 59.73055556°N 16.55833333°Ö / 59.73055556; 16.55833333
Koder, länkar
Sockenkod2313
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Romfartuna distrikt
Redigera Wikidata

Romfartuna socken i Västmanland ingick i Norrbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Romfartuna distrikt och ingår i Skultuna kommundel.

Socknens areal är 91,80 kvadratkilometer, varav 91,04 land.[1] År 2000 fanns här 1 073 invånare.[2] Tätorten Munga samt kyrkbyn Romfartuna med sockenkyrkan Romfartuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Romfartuna socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Romfartuna församling och för de borgerliga frågorna till Romfartuna landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Skultuna landskommun som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Norrbo församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Romfartuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Livkompaniet och Östra Västmanlands kompani.[4]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Hallsta oskiftade by i Romfartuna socken.

Romfartuna socken ligger norr om Västerås kring Mungasjön och Badelundaåsen. Socknen är en svagt kuperad slättbygd på Mälarslätten.[5][1][6]

Riksväg 56 (Västerås-Sala) genomkorsar området.

Bland byarna inom socknen kan nämnas (räknat från sydväst): Lycksta by, Äs, Gesala, Frändesta, Romfartuna, Munga, Hallsta, Brunnsby, Käpplinge samt Vagersta.

Flera större gårdar finns, bland annat Julpa, Lycksta gård, Ansta, Nortuna, Väster-Munga, Åbylund, Tomta herrgård samt längst i norr Solinge.

I socknens södra del finns rester efter den numera nedlagda järnvägen Tillberga - Skultuna - Ramnäs. Tomta lantbruksskola har haft sin verksamhet i socknen.

Geografisk avgränsning

[redigera | redigera wikitext]

Romfartuna socken har sin sydligaste punkt vid Västerås kommuns avfallsanläggning norr om Norra Gryta. Här finns ett "tresockenmöte" Romfartuna-Hubbo-Önsta. Härifrån gränsar Romfartuna socken mot Hubbo socken i sydost och mot Önsta församling i söder och sydväst.

Gränsen mellan Romfartuna och Hubbo i sydost är cirka 5 kilometer lång och faller norr om Ansta in i Lillån. I denna å cirka en kilometer söder om Gesala finns ett "tresockenmöte" Romfartuna-Hubbo-Tillberga. Tillberga socken (i dess äldre utformning) avgränsar Romfartuna socken i öster. Gränsen mellan de två socknarna är cirka 6 kilometer lång och når fram till höjden Toppenberg i nordost, som tillika är Romfartuna sockens östligaste punkt. Här ligger "tresockenmötet" Romfartuna-Tillberga-Kumla, varifrån Kumla socken i Sala kommun utgör nordostlig avgränsning på en sträcka av cirka 5 kilometer fram till "tresockenmötet" Romfartuna-Kumla-Kila i Lillån cirka 2 kilometer öster om riksväg 56.

Gränsen mellan Romfartuna och Kila socken följer Lillån mot väster och lämnar sedan ån för att nå riksväg 56 strax söder om avtagsvägen mot Salbohed. Gränsen följer därefter Lånstaåsen väster om riksvägen cirka 3 kilometer och faller sedan av mot nordväst och når Solingsmyran norr om Solinge. Här ligger socknens nordligaste punkt och i Solingsbäcken ligger "tresockenmötet" Romfartuna-Kila-Haraker. Solinge gård ligger i en triangelformad spets längst norrut i socknen.

Gränsen mellan Romfartuna och Harakers socken går härifrån rakt söderut drygt 12 kilometer och passerar bland annat Hökberget väster om Väster-Munga och når väster om Frändesta "tresockenmötet" Romfartuna-Haraker-Skultuna. Gränsen mot Skultuna socken är cirka 6 kilometer lång och passerar Tååsen och går ner till Strömsborg där den viker dikt åt väster för att passera norr om Julpa. Söder om Frövisjön (mosse) (i Skultuna) viker gränsen åter mot söder och når efter cirka 2 kilometer fram till "tresockenmötet" Romfartuna-Skultuna-Önsta. Gränsen mellan Romfartuna och Önsta församling är cirka 3,5 kilometer lång fram till sydpunkten.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern förekommer boplatser av gropkeramisk typ. Dessutom förekommer många älvkvarnar samt 15 gravfält från järnålderns yngre del. Det finns en fornborg invid Mungasjön samt i övrigt två runstenar. Vid gården Pasta ligger de så kallade Älvstenarna.[6][5][7][8]

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1325 Rumfaratunum) kommer troligen från prästgården. Efterleden är tuna, 'inhägnad'. Förleden innehåller sannolikt inbyggarbeteckningen rumfarar, 'slättbor'.[9] Namnet kan även uttydas som 'Romfararens gård'.[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Romfartuna socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 293
1760
  
1 329
1769
  
1 403
1780
  
1 456
1790
  
1 448
1800
  
1 442
1810
  
1 420
1820
  
1 489
1830
  
1 490
1840
  
1 581
1850
  
1 622
1860
  
1 710
1870
  
1 749
1880
  
2 002
1890
  
1 970
1900
  
1 896
1910
  
1 648
1920
  
1 569
1930
  
1 468
1940
  
1 270
1950
  
996
1960
  
837
1970
  
687
1980
  
640
1990
  
858
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Kända personer med anknytning till bygden

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Romfartuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Romfartuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Romfartuna socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Romfartuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  10. ^ Svensk etymologisk ordbok

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Alström, Ulf (1950-); En schaktning för våtmark i Vagersta (Vagersta 2:8) - arkeologisk särskild utredning, serie RAÄ 212 1&2, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen, 2006, ISBN 91-85591-21-1, serie Rapport / Kulturmiljövård Mälardalen 2006:22, LIBRIS-id 10225339
  • Gezelius, Karl Johan; Gesalasläktens ättarbalk (i sammandrag) - Föredrag vid avtäckningen av minnesstenen vid Gesala i Romfartuna socken den 11 juni 1939, Bergendahls förlag, Göteborg, 1939, LIBRIS-id 1370417
  • Hwasser, Gabriel (1788-1864); Tal vid f.d. capitainen vid kongl. Westerbottens regemente, herr Jonas Carl Tuné's jordfästning i Romfartuna kyrka d. 15 junii 1820. Hållet af Gabriel Hvasser, tryckt hos Johan Imnelius, Stockholm, 1820, nummerbeteckning 840518g25 SB17, LIBRIS-id 2400945
  • Kihlstedt, Carl Olof; De paroecia Romfaertuna (Om Romfartuna socken) (språk: Latin), Uppsala, 1800, LIBRIS-id 2740121
  • Romfars hälsning (tidskrift), Romfartuna, 1972-1976, LIBRIS-id 10648062
  • Sorgbrev - Kihlstedt, Per. Tillkänna gifves: at prosten och kyrkoherden öfver Romfartuna församling högvördige och höglärde herr magister Per Kihlstedt afled, den 13 sept. 1797, klockan 3 qvart til 2 e.m., i dess 75:te ålders år, 1797, LIBRIS-id 2423273
  • Sorgbrev - Uhr, Helena. Notificeras afledne bruks-patron Edmans enke-fru, fru Helena Uhrs saliga död, som timade på Julpa gård i Romfartuna sockn, den 24 mars 1792, klockan 2 förmiddagen, uti dess 59 års ålder, 1792, LIBRIS-id 2423386
  • Thorfors, Anshelm; Ord och uttryck rörande jordbruket i Romfartuna socken (Västmanland), Stockholm, 1917-1930, serie Svenska landsmål och svenskt folkliv. B-16, LIBRIS-id 1391633

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Romfartuna_socken&oldid=54236556”