Robert Graves
| Robert Graves | |
.jpg) | |
| Född | Robert von Ranke Graves 24 juli 1895[1][2][3] Wimbledon, London, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 7 december 1985[1][4][5] (90 år) Deià, Mallorca, Spanien |
| Begravd | Deià |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | King's College School St John's College, Oxford Charterhouse Copthorne Preparatory School Hillbrow School  |
| Sysselsättning | Poet[6][7], litteraturkritiker, militär, mytograf, författare[7], universitetslärare, dramatiker, manusförfattare, översättare, teaterkritiker[7] |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet |
| Maka | Beryl Pritchard[8] Nancy Nicholson (g. –1949) |
| Barn | Jennifer Graves (f. 1919)[9] David Graves (f. 1920)[9] Catherine Graves (f. 1922)[9] Samuel Graves (f. 1924)[9] William Graves (f. 1940)[9] Lucia Graves (f. 1943 och 1943)[9] Juan Graves (f. 1944)[9] Tomás Graves (f. 1953 och 1953)[9] |
| Föräldrar | Alfred Perceval Graves Amalie von Ranke[9] |
| Utmärkelser | |
| James Tait Black Memorial Prize (1934) Hawthornden Prize (1935) Russell Loines Award for Poetry Queen's Gold Medal for Poetry | |
| Redigera Wikidata | |
Robert von Ranke Graves, född 24 juli 1895 i Wimbledon, London, död 7 december 1985 i Deià, Mallorca, Spanien, var en brittisk poet och romanförfattare. Under sitt liv skrev han mer än 140 verk. Mest känd är han för sina skildringar av första världskriget i Goodbye to All That och sina romaner om Claudius och romarriket.
Graves började studera i Oxford men avbröt studierna för att ta värvning i kriget. Han blev svårt sårad i slaget vid Somme 1916 och hade problem med lungorna resten av livet. Han skrev poesi om och emot kriget. Efter kriget återupptog han sina akademiska studier och var en tid professor i engelsk litteratur i Kairo. Senare flyttade han till Mallorca. 1961-66 var han professor i poetik i Oxford. Han debuterade med diktsamlingen Over the brazier, 1916.
Robert Graves var flera gånger nominerad till Nobelpriset i litteratur. 1962 var han en av de tre slutkandidaterna till priset.[10]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Böcker översatta till svenska
- Farväl till alltihop: en självbiografi (översättning Louis Renner, Tiden, 1930) (Goodbye to All That, 1929)
- Jag, Claudius: från en självbiografi av Tiberius Claudius, romarnas kejsare, född 10 f.Kr., mördad och upphöjd till gud 54 e.Kr. (översättning Louis Renner, Tiden, 1935) (I, Claudius, 1934)
- Claudius - guden och hans hustru Messalina (översättning Louis Renner, Tiden, 1936) (Claudius the god and his wife Messalina, 1934)
- Antigua, en penny, purpur (översättning Louis Renner, Tiden, 1937) (Antigua, penny, puce)
- Belisarius (översättning Louis Renner, Tiden, 1939) (Count Belisarius, 1938)
- Vår långa week-end: England mellan krigen 1918-1939 (tillsammans med Alan Hodge (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1941) (The long week-end. A social history of Great Britain 1918-1939)
- Det gyllene skinnet (översättning Nils Holmberg, verserna tolkade av Alf Henrikson, Tiden, 1945) (The golden fleece, 1944)
- Kung Jesus (översättning Nils Holmberg, dikterna tolkade av Alf Henrikson, Tiden, 1947) (King Jesus)
- Kärlek på Nya Kreta (översättning Chrissy Sterzel, Tiden, 1950) (Seven days in New Crete)
- Fåvitskhetens öar (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1951) (The isles of unwisdom)
- Homeros' dotter (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1955) (Homer's daughter)
- Att hängas vid halsen ... (översättning Nils Holmberg, Tiden, 1958) (They hanged my saintly Billy)
- Lek av jokrar (översättning Kjell Ekström, Tiden, 1959) (Catacrok)
- Achilles' vrede (Homeros' Iliad i tolkning av Robert Graves, till svenska av Nils Holmberg, Tiden, 1960 (The anger of Achilles)
- Den gröna boken (översättning Sam J. Lundwall, illustrerad av Maurice Sendak, Illustrationsförlaget, 1965) (The big green book) [barnbok]
- Boken om Mallorca (översättning Carola Lakocinski, illustr. av Toby Molenaar, Bergh, 1968) (Mojorca observed)
- Dikter (tolkningar av Marie Louise Ramnefalk, Cavefors, 1976)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Hawthornden Prize 1935 för I, Claudius
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Robert-Gravestopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p24790.htm#i247891, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 31166.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 515781, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 107668, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ BBC News Online, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 107668, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p24790.htm#i247891, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”Candidates for the 1962 Nobel Prize in Literature”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nomination/literature/1962.html.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|