Restaurangvagn
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Källor saknas (2016-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Restaurangvagn, eller ibland bistrovagn, är en speciell form av personvagn avsedd för servering av förtäring i vissa persontåg. Oftast är det tåg som går på längre sträckor.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Världens första restaurangvagn togs i tjänst 1868 av Chicago & Alton Railroad i USA. Den första europeiska restaurangvagnen började användas den 1 november av Great Northern Railway på sträckan London-Leeds. Den första tyska restaurangvagnen trafikerade sedan 1 juli 1880 sträckan Weimar-Bebra. Den drevs av Compagnie Internationale des Wagons-Lits. Även de första restaurangvagnarna i Österrike-Ungern drevs av samma företag på sträckan Wien-Budapest 1885. De första restaurangvagnarna kom 1938 i Finland och drevs också av detta företag. Mitropa blev senare det gemensamma företaget i branschen för Tyskland, Österrike och Ungern.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]De första restaurangvagnarna i Sverige började användas 1894 på Uppsala-Gävle Järnväg. I början var restaurangvagnarna exklusiva.
Restaurangvagnarna i SJ:s tåg drevs från 1939 av SJ:s dotterbolag Trafikrestauranger som även drev restauranger på större järnvägsstationer i Sverige. År 2000 såldes bolaget och SJ tog över restaurangvagnarna i egen regi.
Trafikrestauranger förbjöd rökning i restaurangvagnarna från 24 maj 1976.
Moderna restaurangvagnar
[redigera | redigera wikitext]Före 1990-talet hade de flesta Intercity-tåg på längre sträckor restaurangvagn med lagad mat i enklare form, oftast husmanskost. Under 1990-talet upphörde i huvudsak servering av lagad mat på tågen och i stället serverades smörgåsar och kall mat. Många av de restaurangvagnarna togs ur drift, och i stället byggdes kafédelar i sittvagnar. När X 2000-tågen togs i trafik av SJ, började matservering vid sittplatserna i första klass-avdelningarna.
Under 2000-talets början försökte dock företaget Svenska Orientexpressen att återuppta försöket med lagad mat på "gammalt vis" men försattes i konkurs efter bara några år till följd av olönsamhet. SJ har dock under senare delen av 2000-talet börjat återuppta restaurangvagnarna i trafik om än endast med lättare mat och snabbmat. Idag[när?] finns restaurangvagnar på InterCity-tågen Stockholm-Göteborg/Malmö/Falun/Östersund, och på samtliga X 2000- och SJ 3000-tåg. Det finns även servering på många regionala tåg, t.ex. Öresundstågen, Kustpilen och Norrtåg. Snälltåget har en klassisk restaurangvagn.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Det första företag som hade restaurangvagnverksamhet i Finland var belgiska Compagnie Internationale des Wagons-Lits. Det fick sin första konkurrent i finska Matkaravinto Ab år 1938. Wagons-Lits verksamhet togs över av Suomen Ravintolavaunu Ab år 1959. De två företagen fortsatte fram till slutet av 1970-talet då Statsjärnvägarna och Yhtyneet Ravintolat Ab grundade Liikenneravintolat Ab som numera heter Avecra.
Avecra är ett helägt dotterbolag till VR. Det driver restauranger på utvalda järnvägsstationer och i samtliga VR:s fjärrtåg i Finland. Alla Pendolino-tåg och Intercity-tåg på längre sträckor har en restaurangvagn.
Fram till mitten av 2010-talet fanns det olika koncept i olika tåg: till exempel italienskt tåg Pendolino hade italiensk meny i sina Prego-restauranger, nyare Intercity-tågens dubbeldäckarrestaurang hette Duettoplus och äldre expresståg hade restaurang Kultainen kulkuri. Därefter har VR haft bara ett koncept i samtliga restaurangvagnar som har samma meny och atmosfär. I standardmenyn ingår det varma rätter, smörgåsar, sallader, mellanmål samt alkoholhaltiga och alkoholfria drycker. Dessutom finns det varierande sortiment av säsongens varma rätter.[1]
På kortare sträckor, såsom Åbo-Helsingfors och Björneborg-Tammerfors, finns det ingen restaurangvagn utan en serveringsvagn som går runt i passageraravdelningarna. I menyn ingår det smörgåsar, mellanmål samt alkoholhaltiga och alkoholfria drycker.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Restaurangvagnsmeny” (PDF). Avecra Ab. https://www.avecra.fi/fileadmin/user_upload/pdf/Kasihinnasto_145x300mm_ERD_LR_3.pdf. Läst 10 mars 2019.[död länk]
- ^ ”Serveringsvagnsmeny” (PDF). Avecra Ab. https://www.avecra.fi/fileadmin/user_upload/pdf/VR_RV_Ravintolakarry_Hinnasto_145x300_HR.PDF. Läst 10 mars 2019.[död länk]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Jansson, Anders (1995). Hundra år med svenska restaurangvagnar : deras utformning och utveckling[C-uppsats]. Göteborg: Göteborgs universitet. Konstvetenskapliga institutionen. Libris 2216997
- Jansson, Anders (1997). ”Restaurangvagnar på Statens järnvägar : ännu ett hundraårsjubileum”. Spår (Gävle) (Gävle : Sveriges järnvägsmuseum, 1986-) 1997,: sid. 51-62 : ill. ISSN 0283-6483. ISSN 0283-6483 ISSN 0283-6483. Libris 2587307
- Jansson, Anders (1994). ”Restaurangvagnen 100 år : pionjärgärning på Uppsala-Gävle järnväg”. Spår (Gävle) 1994,: sid. 56-61 : ill. ISSN 0283-6483. ISSN 0283-6483 ISSN 0283-6483. Libris 10953660