Hoppa till innehållet

Raja-Jooseppi

För gränsstationen, se Raja-Jooseppi (gränsstation)
Raja-Jooseppi gårdstun

Raja-Jooseppi är en museigård i ödemarken i Urho Kekkonens nationalpark, uppkallad efter sin husbonde. Gården är en nationellt värdefull kulturhistorisk miljö skyddad genom statsrådets beslut[1]. I närheten ligger en gränsövergång med samma namn.

Gården byggdes i början av 1900-talet av Joosef Sallila (1877–1946[2]) från Parkano, för honom själv och hans livskamrat Matilda Lehikoinen (1874–1937[2]). Då de kom hit kring 1910 fanns här, vid stranden av Luttojoki, en bastu byggd av renkarlar, där de först bodde. I övrigt var området ödemark. De utvidgade gårdstunet och byggde bland annat stuga, ladugård och potatiskällare. År 1920 övertalade de Huhti-Heikki från Etseri, som kommit för pärlfiske, att också slå sig ner här. Huhti-Heikki byggde en stuga åt sig och stannade i fyra år.[1][3]

Paret livnärde sig på guldgrävning, pärlfiske och fiske samt jakt och renskötsel. De hade också några kor och får samt ett stort potatisland.[3]

Namnet är bildat av finska ordet för gräns och en finsk form av namnet Josef ("gräns-Josef").

Då paret slog sig ner här tillhörde Finland Ryska imperiet, för att bli självständigt 1917. Genom freden i Dorpat 1920 fick Finland Petsamo, varvid gränsen flyttades längre bort, men Petsamo avträddes efter fortsättningskriget. En skyttegrav[1] finns kvar som minne från kriget.

Numera sköts gårdstunet genom slåtter. En buss mellan Ivalo och Murmansk använder gränsstationen Raja-Jooseppi, vilket gör platsen tillgänglig också utan bil. Tullstationen ligger en kilometer norr om gården. På andra sidan Luttojoki öppnar sig fina vyer över skogklädda berg på ryska sidan.[1]

Flygbasen Olenja

[redigera | redigera wikitext]

Den ryska flygbasen Olenja ligger ett tiotal mil öster om gränsövergången.

  1. ^ [a b c d] ”Raja-Jooseppi museigård”. Forststyrelsen. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305125735/http://www.utinaturen.fi/sv/rajajooseppimuseigard. Läst 1 mars 2016. 
  2. ^ [a b] Hägglund, T.-B. 1995. Raja-Jooseppi - Susimies: Kertomus suuresta luonnonläheisyydestä. Utgivare: Kustannusyhtiö Kajo, Uleåborg. 216 s. ISBN 9529782063 (ss. 209–217). Genom finskspråkiga Wikipedia: Raja-Jooseppi (henkilö)
  3. ^ [a b] ”Gårdens invånare”. Forststyrelsen. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305130643/http://www.utinaturen.fi/rajajooseppimuseigard/gardensinvanare. Läst 1 mars 2016.