Qinghai

	Qinghai
Tibetanska :	མཚོ་སྔོན་
	mtsho-sngon
kinesiska :	青海省?
	pinyin: Qīnghǎi shěng
	Qinghaisjön.
	Förkortning: 青 (pinyin: Qīng)
Typ av område:	Provins
Yta:	716 693 km² ; 4:e störst i Kina
Folkmängd:*	5 626 722 (2010) ; 30:e folkrikast i Kina
Befolknings-; täthet:	7,85 inv./km²
BNP:*	24 115 ¥/inv. (2011); 22:a högst i Kina
Större kinesiska nationaliteter:*	hankineser (54,5 %); tibetaner (20,8 %); hui (16 %);
Provins-; guvernör:	Wu Xiaojun
Parti-; sekreterare:	Xin Changxing
	Officiell webbplats
	; Qinghais läge i Kina.
	*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-63.aspx; Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/qinghai/; Källa för nationaliteter: Kinas folkräkning 2000.

Den här artikeln handlar om provinsen Qinghai. För sjön med samma namn, se Qinghaisjön.

Qinghai är en provins i västra Kina uppkallad efter Qinghaisjön (青海湖, Qīnghǎi Hú, det blå havet) (även Köke Nagur eller Koko Nor).^[1] Provinshuvudstad är Xining.

Geografi

Qinghai ligger i den nordöstra delen av Tibetanska högplatån (även Tibet-Qinghai-platån) i centrala Kina. Tre stora floder har sina källor här. Yangtze och Mekong i provinsens södra delar och Gula floden i mellersta Qinghai.

Historia

Qinghai blev en kinesisk provins relativt sent. En stor del av området, som historiskt gått under namnet Kokonor på svenska fram till början på 1900-talet, låg utanför det egentliga Kina och befolkades av många olika nationaliteter som tibetaner, mongoler, hankineser och olika turkfolk. Området var ett slagfält under Tangdynastin och olika kinesiska dynastier som utkämpade krig mot en rad tibetanska dynastier. Traditionellt har Qinghai räknats till den historiska tibetanska provinsen Amdo i Tibet.^[2]

I samband med att Qingdynastin underkuvade den västmongoliska dzungarerna införlivades Kokonor med Kina år 1724.^[3] 1928 blev Qinghai en provins i Republiken Kina och lydde länge under krigsherren Ma Bufang. Efter det kinesiska inbördeskrigets slut 1949 blev provinsen en del av Folkrepubliken Kina och en rad autonoma områden skapades för regionens olika nationaliteter.

Politik

Huvudartikel: Politik i Qinghai

Partichef för Qinghai är sedan 2022 Xin Changxing och sedan samma år är provinsens guvernör Wu Xiaojun.

Administrativ uppdelning

Qinghai är något större än Marocko och 97 procent av Qinghais yta utgörs av autonoma områden för olika etniska minoriteter. Administrativt är provinsen uppdelad i två städer på prefekturnivå och sex autonoma prefekturer:

Nr	Namn	Kinesiska	Pinyin	Administrativt säte	Typ

1	Haixi (för mongoler och tibetaner)	海西蒙古族藏族自治州	Hǎixī měnggǔzú zàngzú zìzhìzhōu	Delingha	Autonom prefektur
2	Haibei (för tibetaner)	海北藏族自治州	Hǎiběi zàngzú zìzhìzhōu	Haiyan	Autonom prefektur
3	Xining	西宁市	Xīníng shì	Chengzhong	Stad på prefekturnivå
4	Haidong	海东市	Hǎidōng shì	Ping'an	Stad på prefekturnivå
5	Hainan (för tibetaner)	海南藏族自治州	Hǎinán zàngzú zìzhìzhōu	Gonghe	Autonom prefektur
6	Huangnan (för tibetaner)	黄南藏族自治州	Huángnán zàngzú zìzhìzhōu	Tongren	Autonom prefektur
7	Yushu (för tibetaner)	玉树藏族自治州	Yùshù zàngzú zìzhìzhōu	Kyegundo	Autonom prefektur
8	Golog (för tibetaner)	果洛藏族自治州	Guǒluò zàngzú zìzhìzhōu	Maqên	Autonom prefektur

Källor

^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 234.
^ Purdue - Tibetan history Arkiverad 21 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine..
^ Peter C. Perdue, "Nian Gengyao and the Incorporation of Qinghai," China Marches West: The Qing Conquest of Central Eurasia (Cambridge, MA: Belknap Press of Harvard University Press, 2005), ss. 310-4. ISBN 0-674-01684-X

[1] Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 234.

[2] Purdue - Tibetan history Arkiverad 21 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine..

[3] Peter C. Perdue, "Nian Gengyao and the Incorporation of Qinghai," China Marches West: The Qing Conquest of Central Eurasia (Cambridge, MA: Belknap Press of Harvard University Press, 2005), ss. 310-4. ISBN 0-674-01684-X

[1]

[2]

[3]