Hoppa till innehållet

Plutonsofficer

Från Wikipedia

Plutonsofficer var en befälskår som skapades vid 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten, då den tidigare underbefälskåren upphörde och delades i två olika befälskårer. Befälsnivån plutonsbefäl existerar som ett separat begrepp och skall ej sammanblandas med befälskåren plutonsofficerare.

Befälskårer

[redigera | redigera wikitext]

Genom den tjänsteställningsreform som genomfördes den 1 juli 1972 reformerades de tre existerande befälskårerna för underbefäl, underofficerare och officerare[1]. Uppdelningen i tre olika befälskårer bibehölls, men istället förändrades deras benämningar till plutonsofficerare, kompaniofficerare samt regementsofficerare.

Underbefälen indelades genom reformen antingen som plutonsofficerare eller som gruppchefer, vilket var en separat befälskår för de lägsta befälsgraderna, dock utan att benämnas som officerskår.

Före 1972-07-01 Efter 1972-07-01
Officer Regementsofficer
Underofficer Kompaniofficer
Underbefäl Plutonsofficer
Gruppchef

Befälsgrader

[redigera | redigera wikitext]

Äldre personal, det vill säga rustmästare och överfurirer, befordrades till fanjunkare och sergeanter, medan yngre personal efter befordran placerades i den nya befälskåren för gruppchefer. Yngre personal definierades i Kungl. Maj:ts proposition som "furirer och lägre"[1]. Äldre yrkespersonal var de som efter den 1 juli 1972 kom att konstituera den nya plutonsofficerskåren. Inom gruppen överfurirer gjordes en uppdelning där äldre överfurirer blev fanjunkare, medan de yngre överfurirerna blev sergeanter.

Tjänstgöringstid Underbefäl Plutonsofficer Gruppchef Befälsnivå
Före 1972-07-01 Efter 1972-07-01
Äldre personal Rustmästare Fanjunkare - Plutonsbefäl
Överfurir (äldre)
Överfurir (yngre) Sergeant
Yngre personal Furir - Överfurir Gruppbefäl
Korpral Furir
Vicekorpral Korpral

Tjänsteställning

[redigera | redigera wikitext]

Underbefäl var en yrkesanställd befälskår i Krigsmakten, hierarkiskt placerad mellan underofficerskåren och manskapet.

Ordningsföljd Officer Underofficer Underbefäl
8 Kapten - -
9 - Förvaltare
10 Löjtnant -
11 - Fanjunkare
12 Fänrik -
13 - Sergeant
14 - Rustmästare
15 Överfurir
16 Furir
17 Korpral
18 Vicekorpral

Plutonsofficerare

[redigera | redigera wikitext]

Efter reformen placerades sig plutonsofficerskåren hierarkiskt mellan kompaniofficerare och gruppchefer. Principiellt medförde reformen att senioritet mellan två officerare normalt skulle räknas endast i tjänstgöringstid, men för plutonsofficerare fanns ingen överlappning på det sätt som fanns mellan kompani- och regementsofficerare, med löjtnants och kaptens grad existerande i två skilda officerskårer. Värnpliktigt plutonsbefäl räknades alltid efter yrkesanställt befäl av samma grad.

Befälsnivå Ordningsföljd Regementsofficer Kompaniofficer Plutonsofficer Gruppchef
Kompanibefäl 8 Kapten Kapten - -
9 Löjtnant Löjtnant
10 - Fänrik
Plutonsbefäl 11 - - Fanjunkare -
12 Sergeant
Gruppbefäl 13 - - - Överfurir
14 Furir
15 Korpral

Yrkesofficer

[redigera | redigera wikitext]

Ny befälsordning (NBO) infördes den 1 juni 1983 och innebar att uppdelningen i tre olika officerskårer slopades till förmån för en enhetlig befälskår med beteckningen yrkesofficer.[2] Fanjunkare befordrades genom reformen till löjtnant, och sergeanter till fänrik. Fänrik blev därmed den lägsta befälsgraden för yrkesanställt befäl.

Plutonsofficer Yrkesofficer
Före 1983-06-01 Efter 1983-08-01
Fanjunkare Löjtnant
Sergeant Fänrik