Hoppa till innehållet

Petrus Bergström

Från Wikipedia
Petrus Bergström
Född29 november 1881[1][2]
Nordingrå församling[3][1][2], Sverige
Död20 april 1939[2] (57 år)
Nordingrå församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2], lantbrukare[3][2], predikant[3][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Ångermanlands norra valkrets (1918–1921)[2]
Andrakammarledamot, Västernorrlands läns valkrets (1925–1932)[2]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet ()[2]
Frisinnade folkpartiet ()[2]
Redigera Wikidata

Petrus Bergström (i riksdagen kallad Bergström i Bäckland), född 29 november 1881 i Nordingrå, död där 20 april 1939, var en svensk lantbrukare, predikant och riksdagsledamot (liberal).

Petrus Bergström, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare i Nordingrå, predikant i Svenska missionsförbundet och talare i nykterhetsfrågor. Han var utgivare av tidningarna Sändebudet och Julesnö, ordförande i Ångermanlandsdistriktet av Sveriges blåbandsförbund och vice ordförande i Nordingrå kommunalnämnd. Han var även ordförande för den lokala folkpartiavdelningen.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren i två omgångar: 1918-1921 för Ångermanlands norra valkrets och 1925-1932 för Västernorrlands läns valkrets. I riksdagen tillhörde han Frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp Liberala samlingspartiet, efter partisplittringen 1923 ersatt av Frisinnade folkpartiet. Han var bland annat suppleant i första lagutskottet 1929-1932 och engagerade sig inte minst för landsbygdsfrågor samt för situationen för vapenvägrare[4].

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 209-210
  1. ^ [a b] Nordingrå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010140/C/7 (1862-1891), bildid: A0003657_00123, sida 119, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 3 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgfgw, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Riksdagens protokoll 1925:37”. Riksdagen. 26 maj 1925. sid. 19. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1925/web_prot_1925__fk__37/prot_1925__fk__37.pdf. Läst 2022 03 29.