Patrik Reuterswärd (1885–1963)
Patrik Reuterswärd | |
Född | 27 februari 1885[1][2] Lännäs församling[2], Sverige |
---|---|
Död | 3 augusti 1963[2] (78 år) Täby församling[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Diplomat[1] |
Barn | Carl Reuterswärd (f. 1914) Patrik Reuterswärd (f. 1922) |
Föräldrar | Carl Reuterswärd |
Redigera Wikidata |
Patrik Carl Reinhold Reuterswärd, född 27 februari 1885 i Lännäs, Örebro län, död 3 augusti 1963, var en svensk diplomat.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han avlade juris utriusque kandidatexamen i Uppsala 1907 och blev attaché vid Utrikesdepartementet samma år. Reuterswärd tjänstgjorde vid generalkonsulatet i New York 1908, vid beskickningen i Paris 1909-1910, var andre sekreterare vid UD 1912, förste sekreterare 1913 och tillförordnad legationssekreterare i Tokyo och Peking 1911–1914. Han var tillförordnad charge d'affaires i Tokyo 1912 och 1913, tillförordnad generalkonsul och konsulatdomare i Shanghai 1914 samt tjänstgjorde i UD 1914–1918. Reuterswärd var tillförordnad chef för rättsavdelningen 1917, biträdande sekreterare vid nordiska ministermötet i Stockholm 1917, sekreterare vid svenska handelsdelegationen i Washington, D.C. 1917-1918 och tillförordnad extra avdelningschef i UD 1918.[3]
Han var tillförordnad charge d'affaires i Kristiania 1918, förste legationssekreterare i Köpenhamn 1918, tillförordnad charge d'affaires 1918 och 1919 samt tillförordnad förste legationssekreterare i Berlin 1919–1921. Reuterswärd var Sveriges representant vid Oderkommissionen i Breslau 1920, tillförordnad charge d'affaires i Berlin 1920 och 1921 samt legationsråd i London 1921. Han var därefter tillförordnad charge d'affaires 1922, 1923 och 1924, legationsråd i Bern, Wien och Budapest samt tillförordnad charge d'affaires i Wien 1924–1928. Reuterswärd var envoyé i Riga, Tallinn och Kaunas 1928–1935 samt envoyé i Bukarest och Sofia 1935–1949.[3][4]
Patrik Reuterswärd var son till överstelöjtnant Carl Reuterswärd och friherrinnan Rosa von Ungern-Sternberg. Han gifte sig 1913 med Karin Herdin (1889–1981), dotter till rådmannen Wilhelm Herdin och Augusta Bexelius.[3] De var föräldrar till Carl Vilhelm Patrik (1914–1989), till Reinhold Patrik Oscar (1916–1984), till Erik August Patrik (1917–2002) samt till tvillingsönerna Patrik Anders Adolf (1922–2000) och Gösta Fredrik Patrik (1922–1989).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Reuterswärds utmärkelser:[5]
- Minnestecken med anledning av Konung Gustaf V:s 70-årsdag (GV:sJmt)
- Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden (KNO1kl)
- Storkorset av Lettiska Tre stjärnors orden (StkLettSO)
- 2. klass av Ungerska förtjänstkorset med kraschan (UngFK2klmkr)
- Kommendör av 1. klass av Österrikiska Hederstecknet (KÖHT1kl)
- Kommendör av 2. klass av Storbritanniska Victoriaorden (KStbVO2kl)
- Riddare av Danska Dannebrogsorden (RDDO)
- 4. klass av Japanska Spegelorden eller Helgade skattens orden (JHSO4kl)
- 4. klass av Japanska Uppgående solens förtjänstorden (USO4kl)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 15 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1943. Stockholm: Norstedt. 1940. sid. 683. Libris 10335454. https://runeberg.org/vemardet/1943/0683.html
- ^ HG-m. ”Reuterswärd, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=6626. Läst 7 oktober 2014.
- ^ Sveriges statskalender för året 1931. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1931. sid. 192. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1931/0192.html
|
|
- Män
- Födda 1885
- Avlidna 1963
- Sveriges generalkonsuler i Shanghai
- Sveriges ambassadörer i Lettland
- Sveriges ambassadörer i Estland
- Sveriges ambassadörer i Litauen
- Sveriges ambassadörer i Rumänien
- Sveriges ambassadörer i Bulgarien
- Personer från Lännäs socken
- Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden
- Storkorset av Tre Stjärnors orden
- Mottagare av Österrikiska Hederstecknet
- Ätten Reuterswärd