Bern
- För andra betydelser, se Bern (olika betydelser).
| Bern | ||
| tyska: Bern franska: Berne italienska: Berna rätoromanska: Berna | ||
| Huvudstad | ||
 Flygbild över stadskärnan
| ||
|
||
| Land |  Schweiz
| |
|---|---|---|
| Kanton | Bern | |
| Region | Schweiziska mittlandet | |
| Distrikt | Bern-Mittelland | |
| Koordinater | 46°56′54″N 07°27′05″Ö / 46.94833°N 7.45139°Ö | |
| Högsta punkt | Könizberg | |
| - höjdläge | 674 m ö.h. | |
| Lägsta punkt | Aare vid Eymatt | |
| - höjdläge | 483 m ö.h. | |
| Yta | 51,62 km²[1] | |
| Folkmängd | 136 988 (2023-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 2 654 inv./km² | |
| Grundad | ca. 1191 | |
| Stadtpräsident | Alec von Graffenried (GFL) | |
| Tidszon | CET (UTC+1) | |
| - sommartid | CEST (UTC+2) | |
| Postnummer | 3000–3030 | |
| Riktnummer | 031 | |
| Kommunkod | 0351 | |
| Registreringsskylt | BE | |
| Geonames | 7285212 | |
| Språk | Tyska | |
  Berns läge i Schweiz
| ||
 Kommunen Bern i förvaltningsdistriktet Bern-Mittelland
| ||
| Webbplats: http://www.bern.ch | ||
Bern (franska: Berne, italienska: Berna)[3] är de facto-huvudstad och en kommun i förbundsrepubliken Schweiz och kantonen Bern. Kommunen har 136 988 invånare (2023).[2] Bern var 2023 den femte största staden/kommunen i landet, efter Zürich, Genève, Basel och – numera – Lausanne.[4] I Berns storstadsområde bor cirka 350 000 invånare. Berns officiella språk är tyska, men Bärndütsch, den lokala varianten av schweizertyska, är det egentliga lokalspråket.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Forntid, romartid och tidig medeltid fram till år 1100
[redigera | redigera wikitext]Den del av Aare-dalen där Bern ligger låg länge vid sidan om de viktigaste handelsvägarna och var glest befolkad. Man har funnit boplatser från Latènekulturen (ca. 200 f.Kr.) i omgivningarna till den senare stadskärnan - bland annat på Engehalvön och i Bümpliz: Under romartiden fanns ett vicus på Engehalvön med amfiteater, bad och tempel, som övergavs någon gång mellan 165 och 211. I Bümpliz fanns samtidigt ett lantgods som under medeltiden blev burgundisk kungsgård.[5]
Hög- och senmedeltid
[redigera | redigera wikitext]Den hertigliga släkten Zähringen, som fick makten i nuvarande västra Schweiz (dux et rector burgundie) 1127 byggde borgen Nydegg på Bümpliz mark, längst ut på en halvö i Aare. Staden Bern grundades 1191 av Berthold V av Zähringen och sträckte sig från borgen 500 meter västerut, till Zytglogge. Den nygrundade staden hade ca. 500 invånare.[6]
Efter att Berthold V dött utan given arvinge år 1218 gjorde kejsaren Fredrik II Bern till fri riksstad. Senare byggdes staden ut till Käfigturm (1256) och till Christoffelturm (1346) (rivet, vid nuvarande Bahnhofplatz).[6]
När kejsarens inflytande minskade måste staden från mitten av 1200-talet försvara sig mot den omgivande adeln, främst Kyburg och Habsburg, genom förbund med andra städer och landskap. Efter segern i slaget vid Oberwangen 1298 mot det habsburgska Fribourg expanderade Bern och slöt 1323 ett första förbund med det Schweiziska edsförbundet. Berns medlemskap i edsförbundet räknas från 1353. Genom segern över Kyburgarna i Burgdorfkriget 1383-84 övertog Bern städerna Burgdorf och Thun och fick därigenom kontroll över Emmental och Berner Oberland.[7][8]
Under medeltiden producerade stadens hantverkare mest för regionens behov. Den viktigaste exportartikeln var läder, som gjordes av hudar från Berner Oberland, Vaud och Savojen.[6]
Fram till 1450 erövrade Bern större delen av det nuvarande kantonsområdet, liksom Aargau (1415) och byggde allianser i Jurabergen.[7] År 1450 hade staden drygt 5 000 invånare.[6]
Nyare tiden till Napoleonkrigen
[redigera | redigera wikitext]Med erövringen av Vaud 1536 blev Bern den största stadsstaten norr om Alperna.[7] Reformationen genomfördes på 1530-talet under Zwinglis inflytande.[9]
Under trettioåriga kriget byggdes två nya försvarsfundament för att skydda halvön. Bern ockuperades dock av franska trupper 1798 under franska revolutionskrigen, och blev då av med de flesta av sina territorier.
Bern som huvudstad
[redigera | redigera wikitext]
Kantonsförfattningen från 1831 upphävde stadens och dess patriciers tidigare privilegier gentemot resten av kantonen. Bern blev dock huvudstad i kantonen Bern.[7]
År 1848 blev Bern Schweiz administrativa huvudstad. Motståndarna mot en central huvudstad i Schweiz menade att i stället för en huvudstad skulle blott en förbundsstad väljas som säte för den federala regeringen, parlamentet och förvaltningen. Förbundsförsamlingen (Schweiz parlamentet) valde Bern.[10] Nationalrådet, Ständerrådet och Förbundsrådet (parlamentets bägge kamrar respektive regeringen) sammanträdde i tre olika byggnader i staden innan det första så kallade Bundesrathaus blev invigt 1857.
Såsom federal stad blev Bern attraktiv för internationella organisationer. År 1868 blev Bern säte för den tre år tidigare i Paris grundade Internationella telegrafunionen (från 1934 Internationella teleunionen, ITU).[11] Den 9 oktober 1874 bildades i Bern den Allmänna postföreningen av 22 stater, vilken 1878 fick namnet Världspostföreningen och 1947 blev ett fackorgan inom Förenta nationerna (FN) med huvudkontor i Bern. Förhandlingarna om harmonisering av de tekniska minimikraven för internationell järnvägstrafik hölls i Bern från 1882 till 1886; avtalet som trädde i kraft 1887 innehöll bland annat en bestämmelse som på tyska kallas ”Berner Raum”. 1886 undertecknades Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk i Bern; 1893 bildades därav de Internationella byråerna för skydd för den intellektuella äganderätten med säte i Bern,[12] föregångare till Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten. Även Ligue internationale de la Paix och Interparlamentariska unionen, som fått Nobels fredspris, har sina säten Bern.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Stadens namn kommer av det urgermanska ordet ber ’sumpmark’.[13]
Geografi och kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Bern ligger i schweiziska mittlandet i kantonen Bern, något väster om Schweiz mitt. Landskapet i och runt staden formades av glaciärer under den senaste istiden: Stadsdelarna Sandrain och Matte (Schwarzes Quartier) ligger nära Aare (502 m ö.h.) och har ofta översvämmats. Den mesta bebyggelsen har anlagts ovanför flodravinen, på 540 till 600 meter. De två berg som ligger närmast Bern är Gurten med en höjd på 858 meter och Bantiger, 947 meter.[14]
Stadskärnan anlades på en halvö till vänster om floden Aare. Den låga träbron Untertorbrücke som byggdes år 1256 och ersattes med en stenbro 1490[15] var länge den enda fasta förbindelsen västerut. För att staden skulle kunna växa på den högra flodsidan anlades flera höga broar under 1800-talet:
- 1844 Nydeggbrücke (österut)
- 1883 Kirchenfeldbrücke (söderut)
- 1898 Kornhausbrücke (norrut)
Berns järnvägsstation har täta snabbtågsförbindelser till stora delar av Schweiz, Mannheim och Milano. Staden ligger vid motorvägarna Zürich-Lausanne (A1), Biel-Thun (A6) och Bern-Vevey (A12). Den ganska lilla flygplatsen i Belp (BRN) har internationell reguljärtrafik.
Lokaltrafiken sker med tåg, spårvagn, buss och trådbuss. På grund av nivåskillnaderna används även hiss och bergbana.
Politik och förvaltning
[redigera | redigera wikitext]
Invånarkommun och medborgarkommun
[redigera | redigera wikitext]Liksom andra schweiziska kommuner har Bern två organisationer: En invånarkommun (Einwohnergemeinde) och en medborgarkommun (här Burgergemeinde). Invånarkommunen liknar en svensk kommun och finansieras huvudsakligen över kommunalskatt och bidrag från kantonen. Alla myndiga schweiziska medborgare som bor i kommunen har rösträtt. Förvaltningen leds av en folkvald Stadtpräsident (stadspresident).
Burgergemeinde består endast av dem som är medborgare i kommunen, numera drygt 17 000 personer. Dessa har antingen fötts i familjer som är medborgare eller förvärvat sitt medborgarskap. När stadsstaten Berns förmögenhet år 1852 delades upp mellan kantonen, invånarkommunen och medborgarkommunen, övertog medborgarkommunen stora egendomar. Berns Burgergemeinde har uppgifter inom socialtjänst men stöder även kulturella och vetenskapliga projekt. Den driver också en bank. Dess förmögenhet och fastighetsinnehav ger den ett stort inflytande över stadens utveckling.[16]
Kulturcentret Reitschule
[redigera | redigera wikitext]En omdiskuterad kommunalpolitisk fråga gäller kulturcentret Reitschule, vilket av en del uppfattas som viktigt för ungdomskulturen, medan andra ser det som ett tillhåll för narkotikalangare och svarta blocket som bör stängas. Fem gånger, senast år 2010, har centrets framtid avgjorts i kommunal folkomröstning, men stadens invånare har oftast stött det.[17]
Stadens vapen
[redigera | redigera wikitext]Björnen finns på stadens sigill från 1224 och på ett mynt från 1200-talet. Vapnet med dess tinkturer beskrivs i "Guglerlied" från 1375.[18]
Sammanslagningsplaner
[redigera | redigera wikitext]I början av 2020-talet pågick ett projekt att slå samman Bern med grannkommunen Ostermundigen. En sammanslagen kommun skulle bland annat tillföra ytterligare 18 000 invånare till Bern (och återigen göra Bern till Schweiz fjärde största kommun/stad, sedan Lausanne i den expansiva Genèvesjöregionen på senare år "gått om"[19]). Folkomröstningar i de båda kommunerna hösten 2023 angav att en majoritet i Bern var för en sammanslagning men en majoritet i Ostermundigen emot sammanslagningen. Resultatet blev att kommunerna även fortsättningsvis skulle vara separata.[20]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Marknader och folkfester
[redigera | redigera wikitext]
Det är ofta marknad; på tisdagar, sommartorsdagar och lördagar, säljs grönsaker, blommor och annat i stadskärnan. Under december hålls dessutom julmarknad. Den fjärde måndagen i november arrangeras lökmarknaden Zibelemärit som blivit en folkfest.[21]
Karneval
[redigera | redigera wikitext]Stadens karnevalstradition bröts vid reformationen men återupplivades av den 1982 grundade "Verein Bärner Fasnacht". Karnevalen, av entusiaster kallad "die füfti Jahreszyt" - den femte årstiden, börjar dagen efter askonsdagen och slutar följande lördag. Ett återkommande inslag är teater som parodierar Wilhelm Tell. Med 1 200 aktiva och 100 000 åskådare är Bärner Fasnacht tredje störst i Schweiz, efter Basel och Luzern.[22][23]
Populärmusik
[redigera | redigera wikitext]
Under 1960-talet framträdde trubaduren Mani Matter (1936–1972), vars vardagsnära chansons på bärndütsch blivit en del av folkkulturen i hela tysktalande Schweiz.
På 1980-talet fick även rockmusik på dialekt (kallad mundartrock) ett genombrott. Bern blev ett centrum med de populära banden Züri West (Zürich väst), Patent Ochsner (namnet påminner om ett vanligt soptunnemärke) och Stiller Has. Andra kända artister ur omgivningarna är Polo Hofer och Gölä.
Vid omröstningskampanjen för Reitschule 2010 uppträdde komikern Müslüm (född 1979) som i flera hits med turkiskt influerad pop tematiserar identitetssökande och anpassningstryck.[24]
Årligen, i juli, hålls den stora och välkända openair-festivalen Gurtenfestival med internationella pop- och rockmusiker.
Sport
[redigera | redigera wikitext]De mest kända elitlagen är BSC Young Boys i fotboll och SC Bern i ishockey.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Arkitektur och stadsplanering
[redigera | redigera wikitext]- Stadskärnan med rätvinklig medeltida plan, gamla hus och arkader står på Unescos världsarvslista sedan 1983.
- Utanför stadskärnan finns sammanhängande jugendstil-miljöer, exempelvis runt Viktoriaplatz.
Djur
[redigera | redigera wikitext]- Bärenpark har en stor inhägnad med levande brunbjörnar i en slänt vid Aare. Fritt inträde.[25]
- Berns djurpark Dählhölzli ligger i en skog vid Aare. Djuren har gott om plats men syns ändå väl.
Museer
[redigera | redigera wikitext]Bern har många museer. Internationellt kända är exempelvis:
- Konstmuseet Kunstmuseum Bern öppnades 1874 och är Schweiz äldsta konstmuseeum med permanent samling.[26]. Här finns konst från medeltid till nutid. Museet har accepterat en donation Cornelius Gurlitts konstsamling.
- Huset där Albert Einstein bodde under de produktiva åren 1903–1905 visas för allmänheten.[27]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Stadens universitet, Universität Bern, grundades 1834. Skolan är en av de främsta i Schweiz. Det rankas som det 105:e främsta lärosätet i världen[28] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2018.[29]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Arealstatistik Standard - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen” (på tyska/franska). Bundesamt für Statistik. 25 november 2021. https://dam-api.bfs.admin.ch/hub/api/dam/assets/19805706/master.
- ^ [a b] ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Bezirken und Gemeinden, 1991-2023” (på tyska/franska/italienska/engelska). Bundesamt für Statistik. 22 augusti 2024. https://www.bfs.admin.ch/asset/de/32229243.
- ^ ”Gemeindenamen mit gebräuchlichen Übersetzungen” (på tyska). www.bfs.admin.ch. Bundesamt für Statistik. https://www.bfs.admin.ch/bfs/de/home/grundlagen/agvch/gemeindenamen-gebraeuchlichen-uebersetzungen.html. Läst 26 juli 2023.
- ^ ”01 – Population” (på franska). Site officiel de la Ville de Lausanne. 1 januari 2024. https://www.lausanne.ch/officiel/statistique/themes/01-population.html. Läst 10 maj 2024.
- ^ Bern (kommun), avsnitt 1, i Schweiz historielexikon Anne-Marie Dubler, Hans Grütter (tyska, franska, italienska)
- ^ [a b c d] Bern (kommun), avsnitt 2, i Schweiz historielexikon Urs Martin Zahnd (tyska, franska, italienska)
- ^ [a b c d] Bern (kanton) i Schweiz historielexikon Beat Junker, Anne-Marie Dubler et al (tyska, franska, italienska)
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 778
- ^ ”Bern und Zwingli”. Reformierte Kirche des Kantons Zürich. Arkiverad från originalet den 25 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110225211431/http://www.zh.ref.ch/a-z/zwingli/lexikon-b/bern-und-zwingli. Läst 1 maj 2013.
- ^ ”Bundesstadt”. Historisches Lexikon der Schweiz. http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D10102.php. Läst 9 september 2009.
- ^ Från 1948 fackorgan inom Förenta nationerna med säte i Genève.
- ^ Från 1960 med säte i Genève.
- ^ Karl-Axel Benckert: Namn på jorden (1992)
- ^ Schweizer Mittelschulatlas (Konferenz der kantonalen Erziehungsdirektoren, 1976)
- ^ Untertorbrücke Arkiverad 18 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.g26
- ^ Vogt, Rachel. ”Berner Burgergemeinde, Die heimliche Herrschaft - Intervju med Katrin Rieder”. WOZ. http://www.woz.ch/0833/berner-burgergemeinde/die-heimliche-herrschaft. Läst 5 december 2013.
- ^ sda (26 september 2010). ”Reitschule wird nicht verkauft”. 20 Minuten. http://www.20min.ch/news/dossier/abstimmresultat/story/28629961. Läst 13 december 2013.
- ^ ”Heraldry of the world”. http://www.ngw.nl/int/zwi/b/bern.htm. Läst 1 maj 2013.
- ^ ”Berne-Lausanne: c’est qui la plus grosse ?” (på franska). generations-plus.ch. 9 oktober 2023. https://www.generations-plus.ch/societe/berne-lausanne-cest-qui-la-plus-grosse--7420. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”Keine Chance für Grossbern - Fusion geplatzt: Ostermundigen gibt Bern einen Korb” (på tyska). Schweizer Radio und Fernsehen (SRF). 22 oktober 2023. https://www.srf.ch/news/schweiz/keine-chance-fuer-grossbern-fusion-geplatzt-ostermundigen-gibt-bern-einen-korb. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”Märkte”. Stadt Bern. http://www.bern.ch/leben_in_bern/freizeit/maerkte. Läst 1 maj 2013.
- ^ Noëmi Kern (2 februari 2016). ”Fasnacht - vor dem Fasten wird gefestet”. Coopzeitung (Schweiz). Arkiverad från originalet den 12 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160212221314/http://www.coopzeitung.ch/Fasnacht_%20Vor%20dem%20Fasten%20wird%20gefestet. Läst 13 februari 2016.
- ^ ”Bärner Fasnacht”. Fasnachtsverein. Arkiverad från originalet den 17 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130517041404/http://fasnacht.be/index.php?page=verein&act=news. Läst 1 maj 2013.
- ^ Dario Venutti (12 juni 2012). ”Ein Türke ohne <<Chomplexe>>”. Tagesanzeiger. http://www.tagesanzeiger.ch/kultur/pop-und-jazz/Ein-Tuerke-ohne-Chomplexe/story/24253700. Läst 13 december 2013.
- ^ ”BärenPark Bern”. http://www.baerenpark-bern.ch/.
- ^ [1] Arkiverad 26 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. History - Museum of Fine Arts
- ^ ”Einstein-House”. http://www.einstein-bern.ch/index.php?lang=en&show=start&subs=. Läst 4 december 2013.
- ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
- ^ ”World University Rankings 2018”. Times Higher Education. Läst 24 juli 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Bern.- Officiell webbplats
| |||||||||||
| ||||||||
|