Otto Mannerfelt
| Otto Mannerfelt | |
 | |
| Född | Carl Otto Mannerfelt[1] 8 augusti 1852[2][1] Västra Tunhems församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 januari 1924[2][1] (71 år) Borås församling[2][1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Sysselsättning | Författare[1] |
| Barn | Måns Mannerfelt (f. 1884)[1] Anna Margreta Mannerfelt (f. 1885) Carl Mannerfelt (f. 1886)[1] |
| Föräldrar | Gustaf Wolter Mannerfelt |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Svärdsorden (1897)[1] Riddare av Vasaorden (1907)[1] Riddare av Nordstjärneorden (1920)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Otto Mannerfelt, född 8 augusti 1852,[4] död 24 januari 1924, var en svensk militär och författare.[5]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Mannerfelt var son till Gustaf Wolter Mannerfelt och Margareta Eva Gustava Granfeldt. Som militär var han verksam vid Älvsborgs regemente, först som underlöjtnant och sedan som kapten åren 1895 till 1904.
Mannerfelt var under 20 år sekreterare i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Som författare skrev han historiska böcker inom främst militärhistoria. Gustaf Björlin säger att Mannerfelt var "främst inom sitt slag i vår krigshistoriska litteratur".[6] Han skrev bland annat om Älvsborgs regemente där han själv var verksam men även historiska böcker om det civila, exempelvis om järnvägar. Mannerfelt skrev böcker med lokal anknytning i Borås. Några exempel är minnesskrifter om de första 50 åren vid Borås Wäfveri och Drufvefors väfveri men även böcker om de som levat och verkat på Älvsborgs slott. Han skrev även en personhistorisk studie över Johan Ekeblad med titeln Johan Ekeblad, hofjunkare hos drottning Kristina.[7] Mannerfelt skrev även släktböcker av vilka den första delen utgavs 1918 och en till del efter författarens död.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Han gifte sig 1883 med Marie-Louise Suber och tillsammans fick de fyra barn: Magnus Gustaf Theodor (1884), Anne-Margrethe (1885), Carl Erik August (1886) och Axel Ludvig Christoffer (1898).[4] Makarna Mannerfelt är begravda på Sankt Ansgars griftegård i Borås.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 5, Norstedts förlag, 1930, s. 169, läst: 17 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 19 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 8 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges ridderskaps och adels kalender 1923
- ^ Svenska Dagbladets Årsbok händelserna 1924
- ^ Mannerfelt, släkt i Svenskt biografiskt lexikon Band 25 (1985–1987), sida 77
- ^ Personhistorisk tidskrift 1904
- ^ ”Mannerfelt, Otto och Mannerfelt, Marie Louise”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/131588371. Läst 2 januari 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Otto Mannerfelt på LIBRIS
- Vardagslivet på Trestena på 1860-talet. Bilder från det gamla Västergötland. Av Otto Mannerfelt. I Fataburen 1929 (Utgiven efter hans död )
|