1852
1852 (MDCCCLII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 14 januari – President Louis-Napoleon Bonaparte proklamerar en ny konstitution för Frankrike.
- 15 januari – Nio män från olika hebreiska välgörenhetsorganisationer går samman och bildar vad som blir Mount Sinai Hospital i New York i New York i USA.
- 17 januari – Storbritannien erkänner boerkolonierna i Transvaals självständighet.[1]
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 3 februari – Slaget vid Caseros utkämpas i Argentina: De argentinska provinserna Entre Ríos och Corrientes allierar sig med Brasilien och medlemmar av Coloradopartiet i Uruguay, och besegrar Buenos Aires-trupperna under Juan Manuel de Rosas.
- 3–12 februari – Amerikanska marinsoldater landstiger i Buenos Aires, Argentina under ett revolutionsförsök.[2]
- 11 februari – De första offentliga damtoaletterna i Storbritannien öppnas på Bedford Street i London.
- 15 februari – Great Ormond Street Hospital for Sick Children i London i England, Storbritannien tar emot sin första patient.[3]
- 25 februari – HMS Birkenhead sjunker utanför Kapstaden. Bara 193 personer av 643 ombord överlever då trupper står kvar på däcket för se till att kvinnor och barn kommer i livbåtarna.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 2 mars – Den första amerikanska experimentella ångdrivna brandvagnen testas.[4]
- 13 mars – Furstendömet Montenegro grundas.[5]
- 20 mars – Uncle Tom's Cabin av Harriet Beecher Stowe publiceras.
April
[redigera | redigera wikitext]- 3 april – Henrik Reuterdahl blir svensk ecklesiastikminister.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 8 maj – Sverige–Norge är ett av de länder som undertecknar Londontraktaten, vilken skall garantera Danmarks tronföljd.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]September
[redigera | redigera wikitext]- 17 september – Amerikanska marinsoldater landstiger i Buenos Aires, Argentina under ett revolutionsförsök.[2]
November
[redigera | redigera wikitext]
- 2 november – Demokraten Franklin Pierce från New Hampshire besegrar Whigpartisten Winfield Scott från Virginia vid presidentvalet i USA.
- 4 november – Camillo di Cavour blir Piedmontes konseljpresident.
December
[redigera | redigera wikitext]- December – Western Railroad i USA får i uppdrag att bygga en järnväg från Fayetteville, North Carolina till kolfälten vid Egypt, North Carolina.[6]
- 2 december – Napoleon III blir Frankrikes kejsare.
Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]- Det första statliga ingreppet i den svenska produktionen sker, genom utfärdandet av landets första arbetsskyddslag. Det blir förbjudet med nattarbete för barn och ungdom.
- I USA blir Massachusetts först av USA:s delstater att införa obligatorisk skola för barnen.
- I Sverige avskaffas den akademiska jurisdiktionen, det vill säga universitetens rätt att själv agera domstol för sina lärare och studenter.
- Passagerartrafik med hästdragna omnibussar på fasta linjer öppnas permanent i Stockholm.
- Amalia Assur blir Sveriges första kvinnliga tandläkare.
Födda
[redigera | redigera wikitext]- 22 januari – Joshua W. Alexander, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1919–1921.
- 2 april – Frederick B. Fancher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1899–1901.
- 13 april – Sir Hector Macdonald, brittisk general.
- 25 april – Fritz Eckert, svensk arkitekt.
- 30 april – John Riégo, norsk skådespelare.
- 1 maj – Calamity Jane, amerikansk vildavästernhjältinna.
- 5 maj – Pietro Gasparri, italiensk kardinal.
- 11 maj – Charles W. Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1905, USA:s vicepresident 1905-1909.
- 14 maj – Alton B. Parker, amerikansk jurist och politiker.
- 23 maj – Mathilda Grabow, svensk opera- och konsertsångerska.
- 23 maj – Weldon B. Heyburn, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1912.
- 25 juni – Antoni Gaudí, spansk arkitekt.
- 1 juli – Pontus Herman Henriques, svensk teknisk lärare och läroboksförfattare.
- 19 juli – Johan August Gustafsson, träskulptör, även kallad JAG.
- 5 augusti – Ole Juul, norsk konstnär.
- 14 augusti – Carl Aarsleff, dansk bildhuggare.
- 30 augusti – Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist och fysiker, nobelpristagare.
- 2 september – Paul Bourget, fransk författare och kritiker.
- 12 september – Herbert Henry Asquith, brittisk premiärminister 1908–1916.
- 13 september – Obadiah Gardner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1913.
- 18 september – Gustav Aagaard, norsk präst och psalmförfattare.
- 14 oktober – Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
- 3 november – Meiji, japansk kejsare 1867–1912.
- 7 november – Johan Ramstedt, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.
- 8 november – Axel Otto Lindfors, svensk läkare, universitetslärare och författare.
- 24 november – Gustaf Knaust, svensk grosshandlare och riksdagsman.
- 4 december – John Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.
- 14 december – Carl Oskar Vilhelm Fredrik, svensk prins, son till Karl XV och Lovisa av Nederländerna.
- 15 december – Henri Becquerel, fransk fysiker, mottagare av nobelpriset i fysik 1903 [7].
- 19 december – Albert Abraham Michelson, amerikansk fysiker.
- 22 december – Opie Read, amerikansk journalist och humorist.
- 25 december – Henry Gage, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20:e guvernör 1899–1903.
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Första kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Januari
[redigera | redigera wikitext]- 1 januari – John George Children, 74, brittisk kemist, mineralog och zoolog.
Februari
[redigera | redigera wikitext]- 14 februari – Thomas Carlin, 62, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842.
- 24 februari – Ethan Allen Brown, 75, amerikansk jurist, politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1818–1822.
Mars
[redigera | redigera wikitext]- 22 mars
- Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel, 84, drottning av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814, gift med Fredrik VI.
- Jeremiah Morrow, 80, amerikansk politiker.
Andra kvartalet
[redigera | redigera wikitext]April
[redigera | redigera wikitext]- 5 april – Felix zu Schwarzenberg, 51, österrikisk furste och politiker.
Maj
[redigera | redigera wikitext]- 7 maj – Matthias Alexander Castrén, 38, finländsk lingvist och resenär.
- 30 maj – George Chinnery, 78, brittisk konstnär.
Juni
[redigera | redigera wikitext]- 29 juni – Henry Clay, 75, amerikansk statsman.
Tredje kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- 17 juli – Salvadore Cammarano, 51, italiensk librettist.
- 19 juli – John McKinley, 72, amerikansk jurist och politiker, domare vid USA:s högsta domstol 1838–1852.
Augusti
[redigera | redigera wikitext]- augusti – Tahirih, iransk poet, teolog och feminist.
- 15 augusti – Johan Gadolin, 92, finländsk fysiker och kemist.
- 18 augusti – James Finlayson, 79, skotsk-finländsk industriman.
- 24 augusti – Sarah Guppy, 81, brittisk designer, uppfinnare och ingenjör.
September
[redigera | redigera wikitext]- 14 september – Arthur Wellesley Wellington, 83, brittisk hertig, politiker och militär.
- 24 september – Prins Gustaf, 25, den svenske sångarprinsen.
Fjärde kvartalet
[redigera | redigera wikitext]Oktober
[redigera | redigera wikitext]- 4 oktober – Jean Schneitzhoeffer, 66, fransk kompositör.
- 7 oktober – William Henry Haywood, 50, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.
November
[redigera | redigera wikitext]- 18 november – John Andrew Shulze, 77, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1823–1829.
- 24 november – Walter Forward, 66, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1841–1843.
- 27 november – Ada Lovelace, 36, brittisk matematiker och den första datorprogrameraren.
December
[redigera | redigera wikitext]- 15 december – Cornelius P. Van Ness, 70, amerikansk diplomat, jurist och politiker, guvernör i Vermont 1823–1826.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html.
- ^ [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. History.navy.mil. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Penguin Pocket On This Day. Penguin Reference Library. 2006. ISBN 0-141-02715-0
- ^ King, William T. (1896). History of the American Steam Fire-Engine
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Montenegro.html.
- ^ ”CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Western Railroad Company"”. http://www.historync.org/railroad-WRR.htm., North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
- ^ ”Det hände i dag”. Webnews.textalk.com. 25 augusti 1908. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100825&list=true.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1852.
