Osmia rufohirta

	Osmia rufohirta
Systematik

	Osmia rufohirta; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Buksamlarbin; Megachilidae
Släkte	Murarbin; Osmia
Art	Osmia rufohirta
Vetenskapligt namn
	§ Osmia rufohirta
Auktor	Latreille, 1811
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Osmia rufohirta är en biart som beskrevs av Pierre André Latreille 1811.^[2]^[3]^[4] Den ingår i släktet murarbin, och familjen buksamlarbin.^[5]^[6]

Underarter

Arten delas in i följande underarter:^[5]

O. r. rufohirta
O. r. soror

Beskrivning

Osmia rufohirta har svart grundfärg och rödbrun behåring. På ryggen har tergiterna^[a] tunna, grå hårband i bakkanterna. Arten är lik Osmia bicolor, men aningen mindre; kroppslängden är 8 till 12 mm.^[7]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar Centraleuropa, Östeuropa, Sydeuropa, Nordafrika samt sydvästra och norra Asien.^[1] Båda underarterna förekommer i Europa. I övrigt förekommer underarten O. r. rufohirta i Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan i norra Asien, samt i Turkiet, Iran och Syrien i sydvästra Asien, medan underarten O. r. soror finns i Nordafrika (Marocko, Algeriet och Tunisien) samt Israel och Jordanien i sydvästra Asien.^[8]

Ekologi

Arten är inte särskilt studerad, men den antas leva i gräsmarker och skogsbryn, möjligtvis även längre in i skogar.^[1] Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer. Den föredrar ärtväxter, men flyger också till familjer som korgblommiga växter, korsblommiga växter, nejlikväxter, väddväxter och olika enhjärtbladiga växter.^[8] Flygtiden varar mellan maj och juli.^[7]

Fortplantning

Som alla murarbin är arten solitär (icke-social); honan ansvarar själv för ungarnas omsorg.^[9] Larvbona inrättas i gamla, tomma snäckskal, vanligen från släktena Placostylus, Candidula, Helicella, Helicopsis, Monacha, Pomatias och Theba.^[8] Varje snäckskal rymmer ett ägg, och honan kan transportera skalen över två meter till skyddade platser, som undersidan av stenar, bland vissna löv eller i grästuvor. Skalen förslutes med en plugg bestående av en blandning av småsten och jord mellan två lager av tuggade blad.^[1]

Anmärkningar

^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

^ [a b c d] Lhomme, P. 2014 Osmia rufohirta . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 oktober 2019.
^ manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09, 2008
^ database, Apoidea Database, Fauna Europaea, 2006
^ Ungricht, Stefan, Andreas Müller, and Silvia Dorn, 2008A taxonomic catalogue of the Palaearctic bees of the tribe Osmiini (Hymenoptera: Apoidea: Megachilidae) Zootaxa, issue 1865
^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/details/species/id/6965134. Läst 26 oktober 2019.
^ ITIS Bees: World Bee Checklist Arkiverad 12 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] ”Osmia rufohirta” (på nederländska). Soortenbank. ETI Bioinformatics. http://www.soortenbank.nl/soorten.php?soortengroep=insecten&id=876. Läst 26 oktober 2019. ^{[död länk]}
^ [a b c] Andreas Müller (2019). ”Palaearctic Osmiine Bees” (på engelska). Subgenus Allosmia. Eidgenössische Technische Hochschule Zürich. https://blogs.ethz.ch/osmiini/palaearctic-species/osmia/allosmia/. Läst 26 oktober 2019.
^ Murbin Nationalencyklopedin Läst 22 oktober 2019.

[bakkropp-7] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[IUCN-1] [a b c d] Lhomme, P. 2014 Osmia rufohirta . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 oktober 2019.

[C132-2] manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09, 2008

[C133-3] database, Apoidea Database, Fauna Europaea, 2006

[C134-4] Ungricht, Stefan, Andreas Müller, and Silvia Dorn, 2008A taxonomic catalogue of the Palaearctic bees of the tribe Osmiini (Hymenoptera: Apoidea: Megachilidae) Zootaxa, issue 1865

[COL-5] [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/details/species/id/6965134. Läst 26 oktober 2019.

[source-6] ITIS Bees: World Bee Checklist Arkiverad 12 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[ETI-8] [a b] ”Osmia rufohirta” (på nederländska). Soortenbank. ETI Bioinformatics. http://www.soortenbank.nl/soorten.php?soortengroep=insecten&id=876. Läst 26 oktober 2019. ^{[död länk]}

[POB-9] [a b c] Andreas Müller (2019). ”Palaearctic Osmiine Bees” (på engelska). Subgenus Allosmia. Eidgenössische Technische Hochschule Zürich. https://blogs.ethz.ch/osmiini/palaearctic-species/osmia/allosmia/. Läst 26 oktober 2019.

[NE-10] Murbin Nationalencyklopedin Läst 22 oktober 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[a]

[7]

[8]

[9]