Hoppa till innehållet

Murarbin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Osmia)
Murarbin
Snäckmurarbi (Osmia bicolor)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteMurarbin
Osmia
Vetenskapligt namn
§ Osmia
AuktorPanzer, 1806[1]
Synonymer

Hoplosmia Thomson, 1872[1]
Acanthosmoides Ashmead, 1899[1]

Nothosmia Ashmead, 1899[1]
Hanne och hona av rödmurarbi
Hanne och hona av rödmurarbi
Hitta fler artiklar om djur med

Murarbin (Osmia) är ett släkte solitära bin i familjen buksamlarbin.[1]

De ingående arterna är kraftigt byggda, med stora huvuden, kraftiga, tretandade mandibler[a], runda mellankroppar och korta bakkroppar. Grundfärgen är svart, ibland med ett metalliskt skimmer, men den döljs ofta av den relativt långa pälsen som kan vara färgad vitaktig, brun, röd eller svart. Honans scopa, bukens hårborste för polleninsamling, är vitaktig, röd eller svart. Tergiternas[b] bakkanter kan ha mindre tydliga, ljusa hårband, men ofta saknas sådana helt. Arternas kroppslängd varierar mellan 4 och 17 mm (i Skandinavien 7 till 12 mm).[2]

Bland de ingående arterna finns både oligolektiska, specialister, som flyger till blommor från ett eller ett begränsat urval av växtsläkten, och polylektiska, som besöker blommor från flera olika växtfamiljer. Som värdväxter är ärtväxter, ljungväxter och kransblommiga växter vanliga.[2]

Kokonger av rödmurarbi inmurade i ett rörformat hål

Murarbin lever solitärt, honorna ansvarar ensamma för avkomman, och bygger bon i övergivna insektsgångar i murket trä, i tomma snäckskal, i ihåliga växtstjälkar, bland stenar, i murar eller i jorden. Bona konstrueras helt eller delvis av lera eller tuggade växtdelar.[2]

Hemmagjort, fullbelagt bihotell

De kan lätt fås att bygga bo i så kallade bihotell, till exempel borrade hål i träbitar eller i "batterier" av rör i trä, plast, papper, kartong eller vass. På vissa ställen odlas de på detta sätt för sin förmåga att pollinera blommande växter.[3]

De ingående arterna finns framför allt i Palearktis och Nearktis, vissa även i den orientaliska regionen och Neotropikerna.[4] I hela världen finns 325 arter varav 90 arter i Europa.[2]

Arter i Sverige och Finland

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns nedanstående 16 arter varav 2 arter är rödlistade[2]. I Finland finns 11 av arterna, varav 5 är rödlistade.[5]

  1. ^ Mandibler är de pariga käkarna på insekter med bitande mundelar. De har oftiga spetsiga utskott kallade tänder.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]