Hoppa till innehållet

Oscar Johanson (skådespelare)

Från Wikipedia
Oscar Johanson
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890
FöddCarl Oscar Johanson
21 januari 1865
Jakob och Johannes församling, Stockholm
Död21 juni 1943 (78 år)
Göteborgs Kristine församling
MakaEmelie Forslund, född Molander
(gift 1888–1910; skild)
Ella Swahn, född Mauléon
(gift 1911–1921; skild)
Marta Haglund
(gift 1929–1943; hans död)
SläktingarEric Biuw (son)
Gunnar Björnstrand (son)
IMDb SFDb

Carl Oscar Johanson, född 21 januari 1865 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, död 21 juni 1943 i Göteborgs Kristine församling,[1] var en svensk operasångare och skådespelare.

Johanson ämnade först bli målare och studerade några år vid Konstakademien men övergick sedan till Konservatoriet, där han studerade sång för Ivar Hallström samt dramatik för Frans Hedberg och Knut Almlöf. På Vasateatern som då var en operettscen debuterade han 1887. Conrad Nordqvist engagerade honom till Stockholmsoperan då han övertog denna.[2]

Han var elev vid konservatoriet och Kungliga Teatern i Stockholm 1886–1887. Därefter följde engagemang vid Vasateatern 1887–1889, Stockholmsoperan 1889–1896 och Dramaten från 1896.[3]

Utöver teatern var Johanson verksam som filmskådespelare. Han debuterade 1919 i Carl Barcklinds Hemsöborna och kom att göra sammanlagt fem filmroller, den sista 1921 i Gunnar Klintbergs Fru Mariannes friare.[3]

Johansson gifte sig första gången 1888 med Emelie Forslund, född Molander (1860–1956),[4] dotter till tulluppsyningsmannen Nils Edvall Molander. Med henne fick han fyra barn som fick namnet J:son Biuw, vilket senare blev enbart Biuw: Ruth Biuw (1889–1979), gift med prästen och rektorn Valfrid Hammer, konstnären Eric Biuw (1894–1962), Greta Biuw (1896–1983), gift med handelsrådet Torsten Vinell, och Karin Biuw (1897–1978), gift med direktör Erik Pontén.[2][5][1] Äktenskapet med Emilia Molander upplöstes 1910.

Andra gången var han 1911–1921 gift med Ella Swahn, född Mauléon (1884–1967),[1] dotter till stadsfiskalen Wilhelm Mauléon (och 1902–1910 gift med bankdirektören C. Olof M. Swahn). Makarna Johanson hade en son: skådespelaren Gunnar Björnstrand[3] (1909–1986). Hon blev senare omgift Israelsson och Svensson.

Tredje gången gifte han sig 1929 med lagerföreståndaren Marta Fredrika Haglund (1893–1983).[6][1] De är begravda på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[7]

Oscar Johanson i Två konungar 1908.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1887 Don Fernandez Don Cesar
Rudolf Dellinger		 Emil Linden Vasateatern[8]
1888 En brasilianare Pariserliv
Jacques Offenbach		 Vasateatern[9]
Nankipu, prins av blodet Den nye mikadon
Arthur Sullivan		 Vasateatern[10]
1889 Popolani,
alkemist hos riddar Blåskägg		 Riddar Blåskägg
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Vasateatern[11]
1898 Ringenson Gurli
Petrus Holmiensis		 Dramatiska Teatern[12]
1899 Klockaren Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam		 Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[13]
1901 Prästen Midsommareld
Hermann Sudermann		 Svenska teatern, Stockholm[14]
1905 Duifs son Kedjan
Herman Heijermans		 Vasateatern[15]
Adolf Fordringsägare
August Strindberg		 Vasateatern[16]
1906 Stadens stolthet
Gustav Wied		 Vasateatern[17]
Lagerbokhållaren Tant Cramers testamente
Edgar Höijer		 Vasateatern[18]
Maken Nejlikan
Ugo Ojetti		 Vasateatern[19]
Älskaren från Brasilien
Lucien Armont		 Vasateatern[20]
1907 Kårstudenten Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[21]
Henrik IV
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[22]
Markisen Vackra Marseillesiskan
Pierre Berton		 Vasateatern[23]
Henry Straker Mannen och hans överman
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[24]
1908 Carl Michael Bellman Två konungar
Ernst Didring		 Svenska teatern, Stockholm[25]
Apotekaren Dörren på glänt
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		 Svenska teatern, Stockholm[26]
1909 Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc		 Knut Nyblom Oscarsteatern[27]
Titurus En vintersaga
William Shakespeare		 Svenska teatern, Stockholm[28]
1910 Pastorn Karlavagnen
Tor Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[29]
Högre politik
Richard Skowronnek		 Svenska teatern, Stockholm[30]
Rättsbetjänten Min nièce
Gustaf von Horn		 Svenska teatern, Stockholm[31]
1911 Isolani Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[32]
Kärlekens ögon
Johan Bojer		 Svenska teatern, Stockholm[33]
Klauffsky Den starkaste
Clyde Fitch		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[34]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander		 Svenska teatern, Stockholm[35]
1912 Höga rättvisan
Lothar Schmidt		 Sven Söderman Svenska teatern, Stockholm[36]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler		 Svenska teatern, Stockholm[37]
Monna Vanna
Maurice Maeterlinck		 Svenska teatern, Stockholm[38]
1913 Halvblod
Algot Sandberg		 Svenska teatern, Stockholm[39]
1914 Svarte riddaren Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm[40]
1915 Borgmästaren
Hofpoeten		 Lycko-Pers resa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[41]
1916 Grefve von Asteberg Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[42]
1917 Nicholas Bacon Kring drottningen
Brita von Horn		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[43]
1919 Peter Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[44]
1922 Jöran Persson Gustav Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[45]
1923 Gaspard, trotjänare Lilla modellen
Rudolf Eger		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[46]
En herre i frack
André Picard		 Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[47]
Kapten Uggla på Bergs Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[48]
1924 Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[49]
1925 Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus		 Gunnar Klintberg Vasateatern[50]
Céléstin Maravel Herrn som kommer klockan 5
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Knut Nyblom
Albert Ranft		 Svenska teatern, Stockholm[51]
Evensen Det stora barndopet
Oskar Braaten		 Pauline Brunius Vasateatern[52]
1927 Mäster André Ljusstaken
Alfred de Musset		 Olof Molander Dramaten
Teofil Somring Ombord
Prins Wilhelm		 Olof Molander Dramaten
Herr Purgon Den inbillade sjuke
Molière		 Olof Molander Dramaten
1928 Professor Lüdin Hoppla, vi lever!
Ernst Toller		 Per Lindberg Dramaten
Reisse Diktatorn
Jules Romains		 Per Lindberg Dramaten
Doktor Pascoe Ryktbarhet
Arnold Bennett		 Gustaf Linden Dramaten
Poseidon Fåglarna
Aristofanes		 Olof Molander Dramaten
1929 Fouques Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
Herr Pontius Den oemotståndlige
Jean Sarment		 Olof Molander Dramaten
Olibet Nyss utkommen!
Édouard Bourdet		 Gustaf Linden Dramaten
Pietri Siegfried
Jean Giraudoux		 Olof Molander Dramaten
"Olle" Ringen du gav mig
Oscar Rydqvist		 Per Lindberg Dramaten
1931 Pamphilius Karusellen
George Bernard Shaw		 Gustaf Linden Dramaten
Borgmästare Nupkins Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens		 Olof Molander Dramaten

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Dödsruna i Svenska Dagbladet 22 juni 1943 (Genealogiska Föreningens klipparkiv).
  3. ^ [a b c] ”Oscar Johanson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57978&iv=OVERVIEW. Läst 4 maj 2014. 
  4. ^ Svenska Dagbladet, 6 juli 1888, sid. 1
  5. ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450 
  6. ^ Svenska Dagbladet, 10 juni 1929, sid. 2
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015. 
  9. ^ ”Pariserliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15323&pos=30. Läst 6 juli 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 november 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-11-24/7274b/4. Läst 23 juli 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-27/7352b/3. Läst 29 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  14. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  15. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 626. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (16): sid. 197. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_16.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-22/13113a/2. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-01/13417A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (27 december 1908). ”Julens teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-27/13888a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  27. ^ ”'Arsène Lupin' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 5 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-09/14016a/2. Läst 12 april 2016. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (29 december 1910). ”Kapten von Horns 'Min nièce' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-29/14600/6. Läst 8 augusti 2015. 
  32. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (9 februari 1912). ”'Höga rättvisan' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-02-09/14995/8. Läst 2 augusti 2015. 
  37. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  38. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015. 
  39. ^ B. B-n (24 september 1913). ”En ny Algot Sandbergs-premiär: 'Halvblod' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-24/15572/6. Läst 23 mars 2024. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  41. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024. 
  42. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  43. ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020. 
  44. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024. 
  45. ^ B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024. 
  46. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  47. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  48. ^ ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024. 
  49. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  50. ^ ”Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  51. ^ Bo Bergman (2 maj 1925). ”Albert Ranft på Svenskan, Textorius på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-02/117/5. Läst 2 juni 2016. 
  52. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oscar_Johanson_(skådespelare)&oldid=54781904”