Oscar Johanson (skådespelare)
Oscar Johanson | |
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890 | |
Född | Carl Oscar Johanson 21 januari 1865 Jakob och Johannes församling, Stockholm |
---|---|
Död | 21 juni 1943 (78 år) Göteborgs Kristine församling |
Maka | Emelie Forslund, född Molander (gift 1888–1910; skild) Ella Swahn, född Mauléon (gift 1911–1921; skild) Marta Haglund (gift 1929–1943; hans död) |
Släktingar | Eric Biuw (son) Gunnar Björnstrand (son) |
IMDb SFDb |
Carl Oscar Johanson, född 21 januari 1865 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, död 21 juni 1943 i Göteborgs Kristine församling,[1] var en svensk operasångare och skådespelare.
Johanson ämnade först bli målare och studerade några år vid Konstakademien men övergick sedan till Konservatoriet, där han studerade sång för Ivar Hallström samt dramatik för Frans Hedberg och Knut Almlöf. På Vasateatern som då var en operettscen debuterade han 1887. Conrad Nordqvist engagerade honom till Stockholmsoperan då han övertog denna.[2]
Han var elev vid konservatoriet och Kungliga Teatern i Stockholm 1886–1887. Därefter följde engagemang vid Vasateatern 1887–1889, Stockholmsoperan 1889–1896 och Dramaten från 1896.[3]
Utöver teatern var Johanson verksam som filmskådespelare. Han debuterade 1919 i Carl Barcklinds Hemsöborna och kom att göra sammanlagt fem filmroller, den sista 1921 i Gunnar Klintbergs Fru Mariannes friare.[3]
Johansson gifte sig första gången 1888 med Emelie Forslund, född Molander (1860–1956),[4] dotter till tulluppsyningsmannen Nils Edvall Molander. Med henne fick han fyra barn som fick namnet J:son Biuw, vilket senare blev enbart Biuw: Ruth Biuw (1889–1979), gift med prästen och rektorn Valfrid Hammer, konstnären Eric Biuw (1894–1962), Greta Biuw (1896–1983), gift med handelsrådet Torsten Vinell, och Karin Biuw (1897–1978), gift med direktör Erik Pontén.[2][5][1] Äktenskapet med Emilia Molander upplöstes 1910.
Andra gången var han 1911–1921 gift med Ella Swahn, född Mauléon (1884–1967),[1] dotter till stadsfiskalen Wilhelm Mauléon (och 1902–1910 gift med bankdirektören C. Olof M. Swahn). Makarna Johanson hade en son: skådespelaren Gunnar Björnstrand[3] (1909–1986). Hon blev senare omgift Israelsson och Svensson.
Tredje gången gifte han sig 1929 med lagerföreståndaren Marta Fredrika Haglund (1893–1983).[6][1] De är begravda på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[7]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1919 – Hemsöborna
- 1920 – Bomben
- 1920 – Thora van Deken
- 1920 – Karin Ingmarsdotter
- 1921 – Fru Mariannes friare
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ [a b] Dödsruna i Svenska Dagbladet 22 juni 1943 (Genealogiska Föreningens klipparkiv).
- ^ [a b c] ”Oscar Johanson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57978&iv=OVERVIEW. Läst 4 maj 2014.
- ^ Svenska Dagbladet, 6 juli 1888, sid. 1
- ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450
- ^ Svenska Dagbladet, 10 juni 1929, sid. 2
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Pariserliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15323&pos=30. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 november 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-11-24/7274b/4. Läst 23 juli 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-27/7352b/3. Läst 29 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016.
- ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021215738/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 626. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234035/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233538/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 60. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/50374/gupea_2077_50374_1.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (16): sid. 197. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231551/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_16.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-22/13113a/2. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-01/13417A/3. Läst 4 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015.
- ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (27 december 1908). ”Julens teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-27/13888a/3. Läst 5 augusti 2015.
- ^ ”'Arsène Lupin' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 5 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-09/14016a/2. Läst 12 april 2016.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (29 december 1910). ”Kapten von Horns 'Min nièce' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-29/14600/6. Läst 8 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (9 februari 1912). ”'Höga rättvisan' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-02-09/14995/8. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015.
- ^ B. B-n (24 september 1913). ”En ny Algot Sandbergs-premiär: 'Halvblod' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-24/15572/6. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024.
- ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020.
- ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024.
- ^ B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015.
- ^ ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015.
- ^ ”Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (2 maj 1925). ”Albert Ranft på Svenskan, Textorius på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-02/117/5. Läst 2 juni 2016.
- ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Oscar Johanson i Dramatens rollbok