Oscar Bensow

Oscar Bensow
	Oscar Bensow
Född	9 februari 1870; Stockholms stad, Sverige
Död	27 april 1936 eller 1936; Österåkers församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Präst, teolog, poet, filosof
Arbetsgivare	Uppsala universitet
	Redigera Wikidata

Josef Oscar Bensow, född den 9 februari 1870 i Stockholm , död den 27 april 1936^[4] i Österåkers församling, var en svensk teolog, känd som utgivare av Biblisk Ordbok. Han var brorson till Simon Bensow och kusin till Victor Bensow.

Levnadsbana

Bensow, som blev student vid Uppsala universitet 1887, blev efter studier i utlandet filosofie doktor i Tübingen 1895 och teologie licentiat i Rostock 1898. Han var docent i dogmatik vid Uppsala universitet 1899–1908, prästvigdes 1899 och utnämndes till kyrkoherde i Österåkers församling 1905. Bensow, som innehade förslagsrum till professur i systematisk teologi 1905, 1908, 1910 och 1913, blev 1911 teologie doktor i Uppsala. Han blev prost honoris causa 1930.

Forskargärning

Tidigt framträdde Bensow som författare, först på det skönlitterära området, därefter inom filosofin. Han var under en kort period redaktör för skämttidningen Söndags-Nisse. ^[5] Tyngdpunkten av hans synnerligen omfattande produktion faller dock inom teologin. Där företräder Bensow en strängt konservativ ståndpunkt, närmast befryndad med den konfessionalisme inom Rostocks teologiska fakultet. Han var även verksam som läroboksförfattare och översättare.

Bland Bensows många skrifter märks Dikter (1888; 2:a upplagan 1889), de dramatiska dikterna Antropos (1891–1892) och Svipdag (1894), Till Kants lära om tinget i och för sig (1896), Die Lehre von der Kenose (1903), Die Lehre von der Versöhnung (1904), Lärobok i symbolik (1904), Dogmatik (1909–1911), Grunddragen af filosofiens historia (1913–1916), Kyrka och stat i deras förhållande till hvarandra (synodalavhandling, 1915), Etik (1916–1919) och Svenska kyrkans bekännelseskrifter (1912).

Idag är Bensow mest känd genom standardverket Biblisk ordbok, en bibelkonkordans med ordförklaringar.

Bibliografi

Dikter. Stockholm: Looström. 1888. Libris 21331979. http://hdl.handle.net/2077/53472
Anthropos : dramatisk dikt. Stockholm: Chelius. 1891. Libris 22710036. http://hdl.handle.net/2077/56663
Dikter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1896. Libris 22710044. http://hdl.handle.net/2077/56671
Biblisk ordbok: ordförteckning (bibelkonkordans) (9. uppl, 1:a utgåva 1915). Stockholm: EFS-förl. 1978. Libris 7598558. ISBN 9170800014

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bensow, 3. Josef Oskar, 1904–1926.

Noter

^ [a b c] J Oscar Bensow, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18499, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 16, läs online, läst: 3 oktober 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118150871, läst: 31 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Bensow, Josef Oscar i Vem var det? (1944)
^ Lennart Ejerfeldt (Nummer 3 1979). ”Bekännelsen, lärofriheten och den botfärdige rövaren”. Signum. Arkiverad från originalet den 19 april 2014. https://web.archive.org/web/20140419012611/http://www.signum.se/archive/read.php?id=2920. Läst 22 augusti 2012.

Externa länkar

Oscar Bensow (1870-1936) hos Litteraturbanken
Biblisk ordbok (3:e upplagan, 1926, enbart Gamla Testamentet), digitaliserad inom Projekt Runeberg

[1226e63838db45345a524c5888892e64ba7e902e-1] [a b c] J Oscar Bensow, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18499, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ca38f06b213e5dc5e3fcd8238720fd028527049b-2] [a b c d e] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 16, läs online, läst: 3 oktober 2021.^{[källa från Wikidata]}

[bd99c507f96bcaf202368ddb08f36ed636baafaa-3] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118150871, läst: 31 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[4] Bensow, Josef Oscar i Vem var det? (1944)

[5] Lennart Ejerfeldt (Nummer 3 1979). ”Bekännelsen, lärofriheten och den botfärdige rövaren”. Signum. Arkiverad från originalet den 19 april 2014. https://web.archive.org/web/20140419012611/http://www.signum.se/archive/read.php?id=2920. Läst 22 augusti 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]