Hoppa till innehållet

Omikron Cassiopeiae

Från Wikipedia
Omikron Cassiopeiae (ο)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCassiopeja
Rektascension00t 44m 43,51867s[1]
Deklination48° 17′ 03,7136″[1]
Skenbar magnitud ()+4,50[2]
Stjärntyp
SpektraltypB5IIIe[2]
U–B-0,53[3]
B–V-0,06[3]
Variabeltypy Cas
Astrometri
Radialhastighet ()-12,36 ± 0,41[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 18,84[1] mas/år
Dek.: -7,18[1] mas/år
Parallax ()4,64 ± 0,38[1]
Avståndca 700  (ca 220 pc)
Absolut magnitud ()-2,55/0,35[4]
Detaljer
Massa6,2[4] M
Radie8,0[4] R
Temperatur14 000[4] K
Vinkelhastighet220 km/s
Andra beteckningar
22 Cassiopeiae, BD + 47° 183, FK5 25, HD 4180, HIP 3504, HR 193, SAO 36620, ADS 622, CCDM J00447 + 4817

Omikron Cassiopeiae (ο Cassiopeiae , förkortat Omikron Cas, ο Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i södra delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud på 4,50[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,64 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 700 ljusår (220 parsek) från solen.

Omikron Cassiopeiae är en blå jättestjärna av spektralklass B5IIIe[2]. Den primära komponenten, Omikron Cassiopeiae A, är en spektroskopisk dubbelstjärna klassificerad som en variabel stjärna av Gamma Cassiopeiae-typen, och dess nära följeslagare fullbordar dess omloppsbana på 2,83 år (1 031,55 dygn). Paret har också upplösts med interferometri.[4]

Primärstjärna Omikron Cassiopeiae A har en massa som är 6,2 gånger solens massa och en radie som är omkring 8 gånger solens. Den har en effektiv temperatur på 14 000 K.

En mer avlägsen följeslagare, Omikron Cassiopeiae B, ligger separerad med 33,6 bågsekunder. Den är en stjärna av elfte magnituden i huvudserien av typ F.[5] Eftersom den har en liknande egenrörelse som primärstjärnan antas den vara gravitationsbunden.[6]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] "* omi Cas". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 27 december 2016.
  3. ^ [a b] Johnson, H. L. (1966). "UBVRIJKL Photometry of the Bright Stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  4. ^ [a b c d e f] Koubský, P.; Hummel, C. A.; Harmanec, P.; Tycner, C.; Van Leeuwen, F.; Yang, S.; Šlechta, M.; Božić, H.; Zavala, R. T.; Ruždjak, D.; Sudar, D. (2010). "Properties and nature of Be stars". Astronomy and Astrophysics. 517: A24. Bibcode:2010A&A...517A..24K. doi:10.1051/0004-6361/201014477.
  5. ^ Koubský, Pavel; Ak, Hasan; Harmanec, Petr; Yang, Stephenson; Božić, Hrvoje (2004). "The Be star omicron Cassiopeiae". Koubský, P., Ak, H., Harmanec, P., Yang, S., & Božić, H. 310: 387. Bibcode:2004ASPC..310..387K.
  6. ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727. Bibcode:2004A&A...424..727P. arXiv:astro-ph/0406573 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20041213.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]